KOMMENTAR Anledningen till elitens chock efter valresultatet är att de skapat en enorm klyfta mellan dem själva och folket. Detta skriver Karl Johansson i en kommentar av riksdagsvalets efterspel.

Jag läste en intressant tweet från Chang Frick häromdagen. Där konstaterade han att nu åker innerstadsjournalister utanför tullarna för att försöka ’förstå’ vad som hände i valet.

Mycket riktigt har det den senaste veckan kommit reportage efter reportage från de stora blaskorna där de åkt till Mittiingenstans och intervjuat arbetare som röstat på Sverigedemokraterna eller förståsigpå-artiklar om varför yngre människor röstar på Moderaterna. En serie artiklar om vad kändisarna tycker om det hemska i att folket inte röstar som dem har också pumpats ut i bästa manér för att uppfostra medborgarna.

Vad de här Södermalmsjournalisterna och kändisarna som berättat för sina vänner om hur fantastiskt Sverige är och inte alls som USA, jag tittar på dig Zara Larsson, inte förstår är att det är såhär verkligheten ser ut. Verkligheten är att folk är trötta på massinvandringen, folk är trötta på vanstyret. Vanligt hederligt folk är trötta på att deras skattepengar går till massinvandringen och menskonst. Att det sitter 20 vänsterhippies i en ring och berömmer varandra gör ingen skillnad för vanligt folk.

Vanligt folk skiter i hur goda politikerna är, vanligt folk vill se resultat och handlingskraft. Arbetarnas diskussioner runt fikaborden handlar inte om den senaste genuscertifieringen, att vi måste äta mindre kött eller hur bra Greta är. Utanför journalist- och kulturbubblan på Södermalm handlar de om vardagliga saker, såsom elpriserna, den höga massinvandringen eller inflationen. Sådant som påverkar människor i deras direkta vardag och om man går utanför den lilla bubblan behöver man inte åka på förståsigpå-resor efter valet.

Jag kommer från en arbetarfamilj där bägge mina föräldrar och deras föräldrar röstat på antingen Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet hela livet. Jag blev uppfostrad med att man röstar vänster, för vi är arbetare. När jag för många år sedan blev politiskt intresserad var det inte Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet som lockade mig. De förslag de hade var inget jag kunde identifiera mig i och jag vet att många med mig, som har samma typ av uppväxt, kände likadant.

Tyvärr har den riktiga socialismen i samhället fått stryka på foten tack vare Socialdemokratins misskötsel av Sverige. Folk drar sig till småborgerliga alternativ som Sverigedemokraterna för att deras grupp har blivit ställd mot en annan grupp. När jag växte upp på 00-talet så var situationen inte alls lika illa som idag, men vi var fler och fler som såg vart det barkade, redan då var det svenskar mot invandrare.

Samhället svek oss redan då och det är vi som är ”de unga” och ”de på landsbygden”. Samhället tog parti för främlingarna och massinvandringen, det var ju något som berikade oss. Vi som växte upp i det antingen kuvade oss eller slogs, ibland för våra liv. Någonstans där försvann laget före jaget, när vi ställdes mot varandra. Hade samhället stått upp på vår sida hade vi kanske inte haft den här situationen och vänsterjournalisterna slapp att fundera.

Därför har var man fått ta hand om sig själv och då har vi skapat ett individualistiskt samhälle där jaget går före laget. Man har inte kunnat lita på några andra än sig själv och kanske sina närmsta vänner. Socialdemokratin och borgarna ställde grupp mot grupp på ett ännu värre sätt under 2015-2016 och spädde på utanförskapet hos svenskarna som inte höll med om massinvandringen.

I och med främlingsinvasionen mitten av 10-talet cementerade man det här utanförskapet som inte var så tydligt innan. Innan den kunde man smyga med det och säga att man inte alls hade en massinvandring. Men i och med hanteringen av den och prat om att ”mitt Europa bygger inga murar”, blev det solklart för alla vad vi faktiskt hade. Ett folkutbyte.

Både vänstern och borgarna ser fördelar med folkutbytet, så det är inte så konstigt att man fram till nu haft en enad front. Den ena sidan ser dem som lönedumpare och den andra sidan ser dem som valboskap.

Jag tror det kan vara bra för Socialdemokraterna och vänstern att få gå i opposition ett tag. Att man gör en riktig eftervalsanalys, även om jag inte har några större förhoppningar om det.