UTRIKES • Xi Jinpings nästan totala dominans över en avgörande vapen-leveranskedja ger honom övertaget på slagfältet.

USA och Kina har under de senaste dagarna anklagat varandra för att ha brutit mot den tre veckor gamla handelsvapenvilan. Presidenterna förväntas kommunicera denna vecka i ett försök att rädda avtalet. Enligt allt fler ekonomiska bedömare i olika läger är det nu Donald Trumps kinesiske ärkerival som verkar ha det starkare förhandlingsläget.

Kinas nästan fullständiga dominans i fråga om tillgång till sällsynta jordartsmetaller – vilka används vid tillverkning av allt från bilar och datorchip till F-35-stridsflyg och kärnvapenbestyckade ubåtar – innebär enligt bedömarna att landets president Xi Jinping ”kan pressa USA där det gör som mest ont”.

— Kritiska mineraler är ett av Kinas viktigaste förhandlingskort gentemot Washington. Kina kommer verkligen att hålla fast vid detta som en betydande hävstång, säger Matilda Buchan, analytiker vid ”tankesmedjan” Asia House i London.

Vapen och krigsförklaring

Buchan skönjer ett uppblossat handelskrig mellan USA och Kina – ett där den ena parten har ett vapenövertag i form av åtta viktiga mineraler. Statistiken tycks ge henne rätt.

De åtta mineralerna: Fem länders procentandel av den globala förekomsten

• China: 60
• Chile: 15
• Indonesia: 10
• Democratic Republic of Congo: 10
• Rest of the world: 5

Kinas andel av den globala produktionen mineral för mineral

• Copper: 44
• Lithium: 70
• Nickel: 31
• Cobalt: 78
• Graphite: 95
• Rare earths: 91
• Manganese: 91
• PPA: 71

_{Källa: Internationella Energimyndigheten (IEA)}

Sabotage eller "trögheter"?

Trumps utspel om ”befrielsedagen” den 2 april, då tullarna på kinesiska varor skulle höjas till en toppnivå på 145 procent, besvarade Peking med ett exportförbud till USA av magnetlegeringar som innehåller viktiga sällsynta jordartsmetaller.

Effekten lät inte vänta på sig. Den 9 maj skrev några av USA:s största biltillverkare – däribland General Motors, Toyota, Volkswagen och Hyundai – till Vita huset och varnade att om Kinas exportförbud inte hävdes skulle man tvingas minska produktionen.

Samma dag meddelade Trump sina följare på plattfornen Truth Social att han var redo att göra stora eftergifter för att få till stånd ett avtal med Kina. Förhandlingar i Genève följde under helgen, och tullarna sänktes snabbt. Lite i skymundan blev det också känt att Kina gick med på att återuppta exporten av sällsynta jordartsmetaller till USA.

Men förra fredagen var Trump återigen aktiv på sin plattform och hävdade att Kina ”totalt har brutit avtalet med oss”.

Advokaten Jamieson Greer, Trumps tillförordnade handelsrepresentant, kommenterade i veckan i CNBC att Peking medvetet fördröjer utfärdandet av exportlicenser för produkter som innehåller sällsynta jordartsmetaller. Debattfrågan uppstod nu huruvida det här verkligen är fråga om berått avtals-sabotage från kinesernas sida eller snarare bara ”byråkratiska trögheter”.

I april införde Peking inte bara ett exportförbud, utan byggde också upp en ny struktur för att hantera framtida handel med sällsynta jordartsmetaller. Kinesiska företag som vill exportera legeringar med mer än spårmängder (över 0,1 %) av sju nyckelelement – samarium, gadolinium, terbium, dysprosium, lutetium, yttrium samt skandium – måste nu söka tillstånd från handelsministeriet.

Till en början var det oklart vilka leveranser som omfattades av de nya reglerna, vilket ledde till omfattande laboratorietester – även av produkter som låg under tröskelvärdet.

— Det som först såg ut som ett nästan totalt exportstopp från Kina var i själva verket ett svar på kravet att testa allt material, säger David Merriman, forskningschef på analysföretaget Project Blue.

Trump inträngd i slagfältets hörn

Hotet om att amerikanska fabriker tvingas stänga ned sin produktion påvisar Kinas makt på denna avgörande marknad – och dess styrka i förhandlingarna.

Enligt IEA står kinesiska gruvor alltså för omkring 60 % av världens produktion av sällsynta jordartsmetaller. Kinesiska raffinaderier och fabriker tar också emot och bearbetar det mesta av det som bryts i andra länder – Kina förädlar hela 92 % av världens tillgång.

Och det är enligt bedömare förädlingen som är handelskrigets huvudslagfält, då det är denna process som omvandlar råvaran till användbara produkter. Kina har särskilt stark kontroll över tillverkningen av magnetlegeringar med sällsynta jordartsmetaller, som används i nästan all modern teknik – i datorer, fordon och elsystem.

— Ju längre ned man går i leveranskedjan, från brutet material till högteknologiska slutprodukter, desto större blir Kinas marknadsandel, säger Merriman och tillägger:

– Och deras grepp bara hårdnar.

Sällsynta jordartsmetaller används i mycket små mängder, vilket länge har gjort det olönsamt för de flesta länder att bryta eller förädla dem – med undantag för Kina, där industrin är statsstyrd.

USA har i perioder försökt starta egen produktion och tillverkning av magneter, hemma eller i ”vänligt sinnade” länder. Men dessa satsningar har ännu inte burit frukt. Och IEA uppskattar att Kina om tio år fortfarande kommer att stå för 85 % av världens förädlade produktion.

Detta gör enligt Telegraphs skribent Trump trängd. Det framtvingade mineralavtalet med Ukraina har anklagats för att vara ett arrogant, knölaktigt och fräckt initiativ från den amerikanske presidentens sida och talet om ett övertagande av Grönland för att vara ett uttryck för hans okontrollerade impulsivitet. Sett i ett handelskrigs-perspektiv går det inte att bestrida logiken i något av dem – även om inget av dem kommer att kunna förverkligas under Trumps ämbetstid.

"Halvledare - smaka på den kineser!"

Den amerikanske presidentens mest effektiva motvapen i handelskriget med Kina stavas enligt USA:s handelsminister Howard Lutnick halvledare. Under den senaste månaden har USA gradvis skärpt exportkontroller mot Kina vad gäller chip och tillhörande programvara – särskilt sådana använda inom AI. Detta chipstopp motiveras enligt ministern delvis av Vita husets ambition och strategi att på lång sikt bevara sitt teknologiska övertag över Kina, men det ger även ett kortsiktigt taktiskt förhandlingsutrymme.

— Vi vidtar vissa åtgärder för att visa kineserna hur det känns att vara på andra sidan av ett exportstopp, sade han på söndagen till Fox News.

Föga förvånande väckte uttalandet vrede i Peking:

— USA har ensidigt provocerat fram nya ekonomiska och handelspolitiska konflikter. Dessa åtgärder strider allvarligt mot vad som överenskommits, kommenterade Kinas handelsministerium i ett uttalande på måndagen.

Det upptrappade ordkriget till trots sade sig Lutnick i en kommentar samma dag sig vara säker på att ”Trump och Xi fixar detta”.