HISTORIA • I det antika Grekland fanns en så kallad lottningsmaskin vars uppgift var att slumpa fram de medborgare som skulle få politiska uppdrag. Nu har forskare lyckats återskapa denna.

Enligt historien var aristokraten Kleisthenes den som sägs ha lagt grunden till Greklands huvudstad Atens demokrati, detta på 500-talet före Kristus. För att förhindra att en liten elit kontrollerade makten genomförde han en rad reformer. Dåtidens demokrati i den grekiska huvudstaden påstås ofta vara världens första sådana.

I ett försök att skapa rättvis representation delade Kleisthenes bland annat in medborgarna i tio stammar. Endast vuxna män med atenska föräldrar räknades som medborgare, medan slavar och kvinnor stod helt utanför dåtidens politiska liv.

— Den unika folkblandningen gjorde att den aristokratiska gruppen splittrades, säger historikern Vincent Azoulay.

Uppdrag slumpades med hjälp av maskin

Aten tillämpade en form av demokrati där politiska representanter utsågs genom lotteri. Till sin hjälp hade man en sorts maskin, närmare bestämt ”lottningsmaskinen” kleroterion. Maskinen ifråga tros ha använts för att lotta fram politiska uppdrag.

— Man drog lott om 1 200 uppgifter per år. Ett stort antal personer lottades fram varje dag, månad och år, säger arkeologen Liliane Lopez-Rabatel i programmet Vetenskapens värld .

Utifrån gamla skrifter och marmorstycken har nu forskare lyckats återskapa kleroterion, rapporterar SVT .

— Styckena utgjorde en gåta i hundra år, säger Lopez-Rabatel.