SKOLAN I MÅNGKULTUREN. Bristen i svenska skolor på elever med svenska som modersmål är idag ett problem för studieresultaten i samtliga ämnen.

Illustrationsbild.

Ett 40-tal skånska skolor har ytterst få elever med svenska som modersmål, vilket har visat sig påverka kvalitén på undervisningen i samtliga ämnen.

— Språket blir torftigare och torftigare, förklarar Ingrid Olsson, skolledare i Skåne sedan 21 år, för Sydsvenskan.

Men eleven Wadei Badawi hade definitivt inte hellre velat gå i en klass där det talas god svenska.

— De hade kanske skrattat åt mig om jag sa nåt fel, säger hon.

När Olsson började som skolledare för femton år sedan hade femton procent av eleverna svenska som modersmål. Och de som inte hade det, var inte födda i Sverige.

Idag har någon enstaka procent svenska som modersmål. Och föräldrarna till de barn som inte har svenska som modersmål, har själva växt upp i Sverige.

— En del elever har föräldrar som varit här i många år men som inte kan svenska, säger Olsson.

På ett fyrtiotal skolor i Skåne – och några hundra i hela Sverige – är andelen svensktalande elever så få att svenskundervisningen kollapsat, vilket drastiskt försämrat studieresultaten i samtliga ämnen – för elever med olika bakgrund.

Den magiska gränsen för svensk skola, har svenska forskare kommit fram till, ligger någonstans nära 30 procent elever med svenska som modersmål.

Andelar under denna gräns ger kraftigt försämrade studieresultat överlag.

Forskning styrd av mångkulturivrare
I ett stort flitigt åberopat amerikanskt forskningsprojekt har man följt tiotusentals tvåspråkiga elever under två decennier.

Enligt studien är femtio procent elever med målspråket som modersmål ”en ultimat fördelning” – med vilken båda grupperna tillgodogör sig undervisningen lika bra som ”barn på andra skolor”.

Problemet är att man inte specificerar graden av tvåspråkighet på dessa ”andra skolor”. I studiens utvärderingsdel framgår det att projektet är beställt av mångkulturförespråkare.

I samband med presentationen av relationen mellan språk och studieresultat tillägger man till exempel att fördelningen hälften elever med målspråket som modersmål och hälften utan – dessutom har fördelen att den ”minskar social åtskillnad och diskriminering”.

Polly Björk-Willén, docent i pedagogiskt arbete och biträdande professor emerita vid Linköpings universitet, tillmäter denna studie stor betydelse.

— Kamratsocialisering betyder väldigt mycket för språket. Det sociala spelar väldigt stor roll, och eftersom vi vet att barn har kapacitet att lära varandra språk, så är det fördel att det finns barn med svenska som modersmål, kommenterar hon i Sydsvenskan.

Idag finns det i Sverige cirka trehundra skolor i Sverige – drygt sex procent av alla skolor – där andelen elever med annat modersmål än svenska är större än sjuttio procent. Det är drygt hundra skolor fler än för tio år sedan.

I Skåne finns alltså cirka 40 skolor med den fördelningen.


  • Publicerad:
    2021-05-17 13:15