KOMMENTAR En högre konfliktnivå gör att afrikaner hävdar sig bättre vid fysiskt våld. Vi saknar detta för att liberalismen fokuserar på fred och harmoni, lösningen är återigen mer nationalsocialism.

Hippies är ett väldigt västerländskt fenomen, som endast kunnat uppstå för att en människa växt upp i en sådan skyddad miljö från konflikter att deras hjärnor degenererats. Hippien kan unna sig att inte bry sig om samhället för samhället är så väl uppbyggt att hippien inte går hungrig fastän att personen inte väljer att arbeta. För att kompensera detta har hippien utvecklat idéer om fred på jorden och kärlek till alla. Något de gärna förkunnar under drogrus.

Men vi kan väl alla hålla med om att fred på jorden och mycket kärlek till medmänniskorna är bra saker? Fel, ju fler som anammar sådana idéer desto större chans är det att ditt folk eller din ras leds till fördärvet. Anledningen är egentligen ganska enkel, det finns inga pacifistiska samhällen i hela världen där folk lever i fred och kärleksfull samklang. Om det har funnits så har de blivit utkonkurrerade av samhällen som använder våldsmetoder. Även Sverige styrs med våld, antingen genom att polismakten med våld upprätthåller riksdagens lagar eller militären som dödar för statens räkning.

Anledningen till varför vi inte ser afrikanska hippies är för att afrikanerna själva är det bästa botemedlet mot sådana idéer. Dels för att de har en mer naturlig åskådning, de snöar inte in på abstrakta ideal, men även för att det ständigt pågår konflikter på kontinenten. Hippies fulla med fred och kärlek botas ganska snabbt när de befinner sig i afrikanska konflikter. Vanligtvis våldtas de först och om de inte skjuts ihjäl på platsen så gör den pågående hiv-infektionen dem för evigt påminda om att pacifistiska samhällen inte kommer fungera. Det är tufft att leva i Afrikas konflikthärdar, och den här nivån av konflikt är något som sliter sönder deras samhällen. De har en för stor konfliktnivå, men denna konfliktnivå gör också att de blir väldigt svåra att dominera fysiskt, till skillnad från svenskarna som nu domineras fysiskt. Däremot kan de domineras monetärt, men det görs även svenskar idag genom att bankeliten kontrollerar finanserna.

Idéerna om fred och kärlek har allt mer slagit rot i det svenska folkets medvetande, vår förmåga att begå eller ens kräva fysiskt motstånd mot den pågående rasfrämlingsinvasionen visar detta. Det är inte bara invasionen. Inte heller agerar svenskarna när de utsätts för väldigt omoraliska övergrepp av dessa rasfrämlingar. Pappors reaktion när Kapten klänning hade ett häststall för unga tjejer efter att han släppts ut, var att de hoppades att inget skulle hända med deras döttrar när de gick dit.

Nationalsocialismens utgångspunkt är att rasen skall överleva, den svenska liberala demokratins utgångspunkt är att människor skall leva i ett fredligt demokratiskt samhälle där fysiska konflikter skall minimeras. Detta går som en röd tråd där maktöverlämningen alltid skall vara så fredlig som möjligt, detta bidrar till att göra folket passiviserade, folk tänker inte i termer av fysisk konflikt och därmed blir de oftast passiva åskådare som mest bräker när de känner sig missnöjda. De är oförmögna att gå till handling. Liberalerna bygger alltså sitt samhälle efter en modell där folkets överlevnad i landet inte är prioritet ett. Ironiskt nog på grund av tron att man kan lösa allting på fredlig väg där man för över pengar från nordiska människor till utomeuropeiska människor. Där man bygger fritidsgårdar istället för utvisningsanläggningar. Detta har istället gjort att liberalerna fallerat, fredligheten i landet går ned och konflikterna ökar.

Konflikt kommer alltid att ske, därför måste du förbereda dig

Konflikt är något som är naturligt, det finns oavsett om vi gillar det eller inte. Att gå emot naturens lagar gör att du till slut kommer att förlora. I det här fallet att du som människa anammar pacifistiska ideal i alldeles för hög utsträckning. För att bygga upp kropp och knopp inför konflikt så gäller som allting annat i livet, ju mer du övar desto bättre blir du. Därför ber du troligen din huliganvän eller om du har en vän i militären om hjälp när en konflikt uppstår. Du går inte till den 155 centimeter långa kvinnan som spenderar sin fritid med att virka.

Många kanske spontant känner att det huliganer håller på med är dåligt, men är det verkligen det? Huliganerna lär sig att ta stryk antingen genom andra huliganer eller polismakten. Polisen får mestadels lära sig att dela ut stryk till större grupper. Denna övning av konflikt förbereder båda parterna för scenarion när det verkligen behövs. Kanske en större grupp försöker gå till attack men tack vare träningen så lyckas man klara situationen. Likadant kan det vara för huliganen som kanske blir överfallen på stan, träningen gör så att personen kanske inte blir ett offer.

Tittar man från ett större perspektiv, ju mer prövade ett helt folk är desto svårare är det att erövra dem. Skillnaden mellan svensk och ukrainare är enorm, jag är övertygad om att dagens svenskar skulle bli mosade om Ryssland eller någon annan anföll oss militärt. Tittar vi nyktert på det idag är svenskarna inte ens herrefolk i sitt eget land, vi lever på nåder från andra folkslag som judar och araber.

Ett folk som är hårdknackat har också större chans att göra uppror mot en dålig statsmakt som gör livet surt för befolkningen. Därför är konflikter inom samhället bra, även vid maktöverlämning, så länge det hålls på en nivå som inte leder till inbördeskrig eller splittring. Har vi ingen annan att slåss med, då måste vi slåss mot oss själva. Precis som de unga männen gjorde när man slogs by mot by. Den stora frågan enligt mig är att pejla in och följa den nivå som behövs för att upprätthålla att folket framförallt förstår konflikter och kan agera med fysiskt våld om nödvändigt i allt från rallarsvingar till gerillakrigföring. Vad svensken behöver göra är alltså att förkasta dagens liberala ideal där man prioriterar freden över överlevnaden. För livet är en kamp för varje organism på den här jorden, med start från det första andetaget till slutet när organismen tar sitt sista andetag. Den som endast väljer att vara åskådare, den personen, gruppen eller folket, de lever på andras nåder.