MÅNGKULTUREN. Afghanerna som enligt den etniskt svenske pojken de hade våldtagit i Västerås såg ut att vara i 25-årsåldern dömdes visserligen till utvisning, men fick alldeles för milda straff på grund av att svenska myndigheter har registrerat dem som barn.
Den 21 februari kom domen mot de tre afghanska männen som i slutet av oktober hade våldtagit en etniskt svensk 15-årig pojke i Västerås och den visade att det pojken hade utsatts för var riktigt illa. Nordfront vill därför varna känsliga läsare för att läsa vidare.
Det började med att pojken som bodde på ett gruppboende utanför Västerås dumt nog följde med de tre afghanska männen från stationen där han hade träffat dem till en närbelägen park eftersom de hade erbjudit honom att få röka hasch. I domen säger pojken visserligen att han bara skulle följa med dem för att de var trevliga, men troligtvis var det nog så att han ville röka hasch. Detta är ny information som framkom i domen. Tidigare hade det sagts att pojken mötte afghanerna i parken där våldtäkten skedde när de stoppade honom och frågade om eld.
LÄS OCKSÅ: ”Bacha bazi” – Kulturella sexövergrepp på barn i Afghanistan
När afghanerna och den svenska pojken kom till parken satte de sig på en parkbänk och det var kort efter detta som allt började. Pojkens berättelse beskrivs i domen.
Efter en och en halv minut tog Omid Afzali och Ali Sina Haidari tag i varsin av hans armar vid armbågen. Han låste sina händer i fickan och försökte hålla emot och han sa åt dem att sluta. De använde båda händerna så han orkade inte hålla emot. De förde hans händer så att de kom att tryckas mot deras kön. Han frågade vad de gjorde och de svarade ”bara lite” men han sa ”nej”. De lyssnade inte på honom. Omid Afzali drog ner sina byxor och ställde sig upp framför honom och medan Ali Sina Haidari, som satt bredvid honom, höll tag i hans armar bakom ryggen, vilket gjorde ont i axlar och skuldror, tilltvingade sig Omid Afzli ett oralt samlag, trots att målsäganden försökte trycka bort Omid Afzali och sa åt dem att sluta. Omid Afzali höll tag i hans huvud och fick utlösning. Omid Afzali och Ali Sina Haidari bytte sedan plats så att Ali Sina Haidari ställde sig framför målsäganden och tilltvingade sig och genomförde ett oralt samlag medan Omid Afzali satte sig bredvid målsäganden och höll i dennes armar bakom ryggen på samma sätt som Ali Sina Haidari gjort tidigare. Ali Sina Haidari höll fast målsägandens huvud med båda händerna under det orala samlaget. När Ali Sina Haidari var klar försökte målsäganden att resa sig och gå därifrån men Omid Afzali eller Ali Sina Haidari tog tag i hans arm och drog ner honom på marken och han hamnade på ryggen. Medan Omid Afzali satt på bänken drog Ali Sina Haidari av målsäganden hans byxor, kalsonger och skor och tilltvingade sig ett analt samlag. Målsäganden ”flaxade runt så mycket det gick” för att komma undan men det gick inte eftersom Omid Afzali la sig tvärs över hans ansikte med sin penis vid hans mun och tvingade till sig ett oralt samlag. Det gjorde ”jävligt ont” när Ali Sina Haidari våldtog honom i analöppningen. Han ropade att de skulle sluta. Ali Sina Haidari stod på knä och hade ingen kondom. Omid Afzali ställde sig upp och gick iväg och ringde. Målsäganden tryckte sig bakåt och lyckades komma undan Ali Sina Haidari. Han skulle ta på sig kläderna och springa därifrån. Då han tagit på sig kalsongerna kom Baghlani Ahmadparviz och två andra killar. Han gick tillbaka till bänken eftersom han insåg att det inte var lönt att försöka springa därifrån. Han var livrädd. Han blev neddragen från bänken och hamnade på rygg. Baghlani Ahmadparviz drog av honom hans byxor, kalsonger och skor. Baghlani Ahmadparviz satte sig på knä mellan hans ben och lutade sig fram över målsäganden med en hand på varje sida om målsäganden. Baghlani Ahmadparviz försökte föra i sin penis i målsägandens anus med hjälp av handen men målsäganden rörde sig så mycket som möjligt för att detta inte skulle lyckas. Baghlani Ahmadparvizs penis åkte runt mellan målsägandens skinkor men trängde inte in i honom. Efter ett tag gav Baghlani Ahmadparviz upp. Under händelsen stod de övriga fyra runt målsäganden. Han kunde inte ta sig från platsen. Sedan Baghlani Ahmadparviz givit upp sina försök, var det en av de två okända killarna som sparkade honom i ansiktet och hotade med en kniv mot halsen. Därefter gick de fem killarna från platsen.
Tydligt är att det den svenske pojken utsattes för var en grov gruppvåldtäkt. Oral och anal penetration kombinerat med våld från två förövare som våldtog honom om vart annat och delvis samtidigt. Sedan följdes detta av att en tredje våldtäktsman våldtog honom samtidigt som han var omringad av sammanlagt fyra afghaner, de två som hade våldtagit honom tidigare plus två andra. Den sista afghanen lyckades visserligen inte penetrera honom, men som framgår av domen så räknas den ändå i alla avseenden som en våldtäkt.
Som det så ofta är så var det i detta fall en redan utsatt individ som hänsynslösa människor gav sig på. Pojken som hade problem vårdades för dessa på ett behandlingshem och ser dessutom yngre och mer sårbar ut än vad som är normalt för hans ålder. Senare års händelser runt om i Västvärlden, som exempelvis de i Rotherham, visar tydligt att det oftast är de mest utsatta och sårbara som gärningsmännen riktar in sig på, de som kanske inte har familj eller andra människor runt om sig som klarar av att skydda dem från andra och från sig själva.
Bra med domen är att alla tre afghanerna dömdes till utvisning efter avtjänat straff. De utvisas i tio år, fram till 2027, enligt domen. Utvisningen kunde gärna ha varit på livstid, men är självfallet bättre än ingen utvisning alls som så ofta är fallet i svenska rättegångar.
I parkområdet mellan länsstyrelsen och ån i Västerås blev pojken gruppvåldtagen.
Däremot var straffen för milda. Samtliga tre afghanerna frihetsberövas visserligen, men bara en döms till fängelse och samtliga hålls frihetsberövade för kort tid. Anledningen till detta är att svenska myndigheter hade registrerat dem som barn när de anlände till Sverige.
Två av afghanerna, den yngste samt den som inte hade lyckats med penetreringen, fick 5 månaders respektive 1 års sluten ungdomsvård, medan den tredje, som också var den äldste, fick 2 år och 3 månaders fängelse.
Som Informationskriget.se påpekade i den tidigare texten om denna gruppvåldtäkt i Västerås så hade den våldtagne pojken i polisförhör beskrivit att de tre afghanerna var i 25-årsåldern, men när de sedan greps så visade det sig att de enligt den svenska folkbokföringen var 16, 17 respektive 18 år gamla vid tillfället för gruppvåldtäkten.
Självfallet är verkligheten att de tre afghanerna är äldre än vad de är registrerade som av svenska myndigheter. De ljög om sin ålder när de anlände till Sverige eftersom att det skulle göra att de fick stanna.
På ett sätt kan man tycka att det är bra att straffen blir korta om de följs av utvisning eftersom det kostar väldigt mycket för Sverige att hålla någon frihetsberövad, men tyvärr är detta med tanke på hur det svenska systemet är uppbyggt idag ett feltänk. Problemet är nämligen det att många utvisningar, när det väl är dags för dem, inte verkställs, vilket ger resultatet att om en gärningsman får ett kort straff så är de ofta snabbt ute på gatan igen i Sverige och utgör sålunda en risk för oss svenskar. Därför är det bästa i vårt system, så som det ser ut idag, att de får så långa straff följt av utvisning, trots kostnaderna det medför, eftersom detta håller oss skyddade från dem så länge som möjligt. Om utvisningarna kunde börja genomföras effektivare än idag så kommer så kommer såklart inte behovet av långa straff för att skydda det svenska folket finnas kvar.
Allra bäst vore dock en total systemförändring. Vad en sådan innebär och varför den måste göras har jag skrivit om i texten ”Vad som måste göras”. Tills en sådan total systemförändring är gjord så finns det flera saker vi måste ändra nu på vägen mot målet, vilket blir ämnet för en text som det arbetas med för fullt och som kommer att publiceras inom kort.
Detta är vad jag känner till den första gruppvåldtäkten mot en svensk pojke. Tidigare har gruppvåldtäkterna nästan uteslutande varit riktade mot kvinnor och flickor, men med den ökade invandringen från länder som Afghanistan, där det sexuella utnyttjandet och den prostitution av prepubertala pojkar som går under namnet ”bacha bazi” är vanligt förekommande och mer eller mindre kulturellt accepterat i stora delar av landet, så har gruppvåldtäkterna riktade mot pojkar börjat öka kraftigt.
När det gäller de gruppvåldtäkter där offren har varit pojkar så skiljer de sig i två avseenden från de där offren är kvinnor och flickor. Det första är att gruppvåldtäkter mot pojkar i princip alltid utförs av afghaner, medan de mot kvinnor och flickor även utförs av människor från andra delar av Mellanöstern och Afrika. Det andra är att offren vid gruppvåldtäkter mot pojkar i princip alltid är afghaner eller är nyanlända från Mellanöstern eller Afrika, medan offren för gruppvåldtäkter mot kvinnor och flickor oftast är svenska. I vart fall så är det så det har varit hittills enligt de uppgifter som är har blivit kända om de gruppvåldtäkter som hittills har utförts där pojkar har varit offer.
Tillåter vi situationen som vi lever under idag att bestå eller om den till och med förvärras så kan vi nog förvänta oss att se fler gruppvåldtäkter på svenska pojkar längre fram samt ett ännu större antal gruppvåldtäkter mot svenska flickor och kvinnor än vi ser idag.
Ursprungligen publicerat på Informationskriget.se
Källor:
Västmanlands Tingsrätt B 4981-16 Dom 2017-02-21
Ingen gripen för pojkvåldtäkt
Dömda till utvisning släpps fria i Sverige
Hoppa till huvudinnehåll
