SVERIGE • Fredrik Rundkvist listar skäl till att statens kostnader för äldre har ökat, medan svenskarna jobbar allt mer mot allt lägre pension och allt fler blir bidragsberoende. På listan döljer sig en elefant.

Pensionsmyndigheten uppger att drygt 2 procent av Sveriges befolkning över 65 år ”lever i materiell och social fattigdom” – en klassificering för dem som ”saknar förmåga att bekosta minst fem av tretton grundläggande utgifter”. Enligt News55 är en procent av samma befolkning att betrakta som ”allvarligt fattig”.

Elefanten i rummet

Den som sätter tilltro till dessa två uppgifter kan slutleda att tiotusentals pensionärer i landet lär ha påtagliga problem med att täcka sina grundläggande livsbehov. Den allmänna pensionen ligger helt enkelt på en alltför låg nivå för att så inte skulle vara fallet. Vad orsaken härtill beträffar talas det i folkdjupet om ”elefanten i rummet”, den som trots många analytikers idoga blundade ändå förr eller senare framtvingar deras uppmärksamhet, och som stavas decenniers massinvandring av ”utrikesfödda” som når pensionsåldern utan att ha arbetat (mycket) i Sverige. Men hur förhåller sig en pensions-expert på en liberal tidning till den elefanten?

Aftonbladet-journalisten Fredrik Rundkvist har i flera år granskat det svenska pensionssystemet. I tidningens spalt Läsarfrågan undrar någon:

Vi i Sverige jobbar längst men har lägst pensioner och flest fattigpensionärer. Ändå skryter politikerna om det svenska pensionssystemets förträfflighet. Varför?

Rundvist inleder lite försiktigt:

Systemet är utrustat med flera automatiska mekanismer som gör att det inte kraschar även om allt annat skulle gå åt helvete ... Vid djupa lågkonjunkturer aktiveras bromsen. I klartext: pensionerna sänks...

Journalisten pekar på det faktum att den allmänna pensionens låga nivå för nio av tio löntagare kompenseras av de kollektivavtalade tjänstepensioner, som under flera decennier kommit att spela en allt viktigare roll i pensionssystemet. Det av massinvandring hårt sargade svenska pensionssystemet hålls sålunda vid liv med tjänstepensioner och bidrag.

Medellivslängd

När en svensk medborgare pensioneras sprids hans förtjänade medel ut över den förväntade återstoden av hans liv – i teorin medförande minimala månatliga inbetalningar för den som i sitt åldrande överskrider hundraårs-gränsen. Medellivslängd tillämpas emellertid och håller enligt Rundkvist samtligas inbetalningar på en låg nivå.

Frågaren påminns om det faktum att för personer födda 1960 och pensionerade vid 65 års ålder måste pensionen idag räcka 15 procents längre tid än vad den behövde göra för dem födda 1935.

Folksam beräknar idag att den allmänna pensionen i genomsnitt utgör endast 43 procent av den sammantagna pensionen. När systemet infördes vid millennieskiftet var den siffran 56 procent – en utveckling som redan 2005 förutspåddes av dåvarande statsministern Göran Persson och ingav honom fruktan:

— Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi har gjort.

Massinvandring och självfinansiering

Rundkvist hänvisar nu till hur den minskade graden av självfinansiering påverkat det svenska skattesystemet, vilket en gång hade som en av sina grundpelare principen att de förvärvsarbetandes avgifter utan någon omväg via statsbudgeten skulle hamna direkt i pensionärernas fickor. Dagens bistra verklighet, konstaterar han, är att tre av fyra pensionärer är helt beroende av skattefinansierade bidrag såsom garantipensionen:

Nya bidrag och höjningar av garantipensionen, som också är ett skattefinansierat bidrag, har pajat logiken i systemet och medfört att statens kostnader för äldres försörjning ökat rejält.

Och det är här, vid beaktandet av bidrag och bidragsberoende, som elefanten kommer in i Rundkvists svar:

 Och mer lär det enligt alla prognoser bli i takt med att allt fler utrikesfödda, som arbetat lite eller inte alls i Sverige, når pensionsåldern.

Sammanfattningsvis finner Rundkvist att faktorerna

  • pensionernas minskade grad av självfinansiering,
  • tillämpandet inom pensionssystemet av begreppet "medellivslängd",
  • invandring av personer, som pensioneras i Sverige utan att ha arbetat här någon längre tid

har en jämbördig grad av relevans och samverkar med resultat att:

  • statens kostnader för äldre ökar.
  • andelen bidragsberoende växer.
  • svenskar jobbar allt längre men ändå får ut allt mindre i pension.

Beträffande den sista av dessa punkter citerar han en sarkastisk – och möjligen självkritisk – hyllning av det moderna svenska skattesystemet levererad av ovan nämnde ex-statministern Göran Persson som “världens bästa, men med det lilla felet att det ger för låga pensioner”.