BROTT • Sara Svensson dömdes 2004 för mord och mordförsök i det omtalande Knutbydramat. Men nya uppgifter tyder på att Helge Fossmos fru var död när Svensson sköt henne.

En ny teori om mordet i Knutby har presenterats av Aftonbladets ”200 sekunder”, som leds av mångmiljonären och mediebossen Robert Aschberg. 2004 dömdes den så kallade barnflickan Sara Svensson för att ha mördat pastor Helge Fossmos fru Alexandra samt för mordförsök på grannen Daniel Linde.

Det visade sig under utredningen att Fossmo hade en sexuell relation med Sara, som var familjens barnflicka, men även med grannen Daniel Lindes hustru. Genom sms som påstod sig komma från ”Gud” gav Fossmo enligt domen den mental nedbrutna barnflickan direktiv att genomföra de grova brotten. Fossmo dömdes till livstids fängelse för anstiftan till brotten, men har delvis försökt lägga över skulden på en annan pastor: Åsa Waldau, även känd som ”Kristi brud”.

Enligt Aftonbladets granskning, där flera tunga experter och tidigare poliser deltagit, finns dock stora brister i förundersökningen. Vissa av uppgifterna har redan framförts i HBO-dokumentären Knutby: I blind tro från 2021, men Aftonbladets dokumentär skapar ytterligare tvivel över hur utredningen sköttes av polis och åklagare.

Förutom att Sara Svenssons egna vittnesmål om mordet inte stämmer överens med den tekniska bevisningen så finns det flera saker som tyder på att Alexandra Fossmo redan var död när Sara Svensson sköt henne i pastorparets säng.

Har inte redovisat alla skotthål

Enligt åtalet ska Svensson ha skjutit tre skott mot Alexandra Fossmo, men bilder från brottsplatsen som inte togs med i förundersökningen visar fem skotthål i täcket och överkastet. Dessutom konstaterades det att de två dödande skotten mot huvudet var ”påsittande” – med andra ord att vapnet avfyrades med direktkontakt mot målet.

Men Svensson har hela tiden hävdat att hon sköt med flera meters avstånd – inklusive i rekonstruktionsfilmen som åklagaren inte heller valde att spela upp för domstolen. Där blir hon hårt pressad av förhörsledarna att gå närmare, men står ändå på sig.

— Du måste göra som du minns det, men du ska liksom inte vara… du behöver inte vara rädd för att gå nära, instruerar förhörsledaren Svensson under rekonstruktionen.

Polisen bemödade sig aldrig att ta reda på sängen, som istället eldades upp av Knutbysekten.

— I och med att man inte undersökt sängen, kudden, sängkläder eller annat så kan man inte säga att det inte finns fler kulor i sängen eller någon annanstans, säger kriminalteknikern Sonny Björk till Aftonbladet.

Mystisk blodpöl under sängen

Sara Svensson vittnar också om att hon återvänt till sovrummet strax efter skotten. Då upptäckte hon en stor blodpöl under sängen, som även finns beskriven i förundersökningen. Men enligt Aftonbladets tester tar det flera timmar för så mycket blod att rinna genom sängen.

— Det tar väldigt lång tid för blodet att tränga igenom sängen. Att så mycket blod har hamnat på golvet pekar på att det har gått mycket längre tid, säger den pensionerade poliskommissarien Jan Olsson.

— Det kan peka på att det är två skilda händelser som har utspelat sig i det här rummet, fortsätter han.

Borde ha reagerat med kraftig kroppsrörelse

Ytterligare en uppgift som stöder teorin om att Alexandra Fossmo redan var död är Svenssons vittnesmål om att hon inte rörde sig efter första skottet mot höften.

— Det första jag skulle göra var att skjuta mot kroppen. Jag skjuter ett skott mot höften. Jag förväntar mig att hon ska flyga upp och skrika och att det ska bli tumultartat, berättar Sara Svensson i dokumentären.

— Men det händer ingenting. Hon rör sig inte, ingenting.

Enligt Anders Eriksson, professor i rättsmedicin, bekräftas detta av brottsplatsen och hur Alexandra Fossmo låg i sängen.

— Det bekräftas av att den skottkanal som löper från högra höften bara kan uppkomma när hon ligger som hon låg när hon påträffades död, säger han.

Enligt Eriksson bör skottet ha orsakat kraftig smärta för Alexandra Fossmo, eftersom kulan gick rakt genom höftbenet.

— Skulle hon ha levt så hade hon ju reagerat med en kraftig kroppsrörelse, säger han.

Dessutom visade ingångsöppningen av skottet mot höften ingen blödning, vilket ytterligare stärker bilden av att Alexandra Fossmo inte levde när Svensson avfyrade sitt första skott mot henne. Anders Eriksson påpekar att ingen av de två rättsläkarna som obducerade kroppen har noterat någon förekomst av blod vid höften.

— Det betyder att det inte fanns någon cirkulation och det betyder att Alexandra Fossmo var död, konstaterar professorn vidare.

Leif GW Persson: "Det kallas grovt tjänstefel"

En rättspsykiatrisk utredning av Sara Svensson visade att hon led av en ”psykisk störning med religiöst färgade övertygelser av psykotisk valör” vid tiden för brotten. Hon har sedan länge skrivits ut från rättspsykiatrisk vård, men vill nu ha upprättelse.

— Om Alexandra var död innan jag kom så vill jag inte bära skulden för hennes liv längre, säger hon till Aftonbladet.

Hon får medhåll av de experter som deltar i Aftonbladets dokumentär.

— Sara har inte fått en rättvis rättegång, det är det allra värsta. Domstolen har inte haft tillräckligt material för att komma fram till en rättvisande bild, konstaterar Sonny Björk.

Kriminologiprofessor emeritus Leif GW Persson tror att Aftonbladets uppgifter kommer att leda till en ny rättegång om mordet på Alexandra Fossmo.

— Den här oförenligheten har rätten inte haft möjlighet att bedöma, för polis och åklagare har inte redovisat den för dem. Då hamnar vi i den vanligaste resningsgrunden, i stort sett den enda om vi ser till praktiken, den att det har tillkommit nya omständigheter. Och då har vi ett klockrent resningsärende, säger han till tidningen.

Enligt GW Persson ligger ett tungt ansvar på polis och åklagare, som genom ett urval har presenterat en förvriden bild av förundersökningen till både tingsrätt och hovrätt.

— De har bestämt sig för så här har det gått till. Men de får inte ihop det och det är svårt att ljuga sig till någon rimlig förklaring. Då löser de det genom att för rätten förtiga det som gör att det inte går ihop. Det är där det blir allvarligt. För det finns ett fult namn på sådant här. Det kallas för grovt tjänstefel, konstaterar han.