EKONOMI Han är tvärsäker på att Sverige är ett av de länder som har att emotse kvotering av oljebaserade bränslen och förutspår att det kommer att hända om några månader.

Christian Kopfer, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, håller det för ofrånkomligt att det framöver införs ransoneringar på diesel och bensin i Asien och Europa samt och pekar ut Sverige som ett av de drabbade länderna.

Svenska folket fick 1956 och 1974 erfara just denna typ av sanktioner, och om inte vapenvila snart sluts i Persiska viken med följd att Hormuzsundet åter öppnas till fullo är vi enligt Copfer snart där igen. Föregående månad steg oljepriset med närmare 40 procent och bensinpriset med drygt 24. Analytikern argumenterar att transporternas, jordbrukets och industrins beroende av bristvaran diesel gör dem till potentiella sänken för ekonomin – något, menar han, som de drabbade ländernas regeringar garanterat kommer att försöka motverka med regleringar bland annat i form av bensinransonering, Detta kommer, förutspår han, att inträffa under sommarmånaderna.

När Energi och näringsminister Ebba Busch (KD) i Göteborgs-Posten ombeds kommentera situationen fastslår hon att ”det här är den värsta energikrisen någonsin” och påminner vidare om att regeringen redan när USA/Israel inledde sitt angrepp på Iran ”satte ihop en krisberedskapsgrupp” men fastslår att inga av de åtgärder som där dryftats är ”aktuella i dagsläget”.

Energimyndigheten: ”En sista nödlösning”

Enligt chefen för Energimyndighetens Energiberedskapsavdelning Ella Kilim är Sveriges energiförsörjning inte säkerställd längre än ungefär en månad framåt.

— Karaktären på den här krisen är svårbedömd och läget kan förändras väldigt snabbt. Därför måste vi titta på olika scenarier, men jag vill understryka att ransonering är sista utvägen om det blir en akut brist, säger hon till Dagens Nyheter.

Hennes myndighetskollega analytikern Noak Westerberg pekar i sammanhanget på Sveriges relativa mångfald när det kommer till energikällor och menar att landets bränsleförsörjning inte är lika sårbar som många andra länders. Han säger sig tro att ”informationskampanjer och frivilligt tänk angående drivmedelsanvändningen” i ett längre perspektiv kommer hålla en hotande brist stången och ser även han tvångsåtgärder som sanktioner som en sista nödlösning.

– Först i ett senare skede skulle det bli kraftfullare åtgärder som faktisk ransonering, med exempelvis maxnivåer på hur mycket man får tanka på en vecka.