INKOMPETENSSAMHÄLLET. Under lågkonjunkturen på 1990-talet blev det en visa bland politiker, företagsledare och samhällsanalytiker att i och med att västvärlden alltmer övergår från lågteknisk till högteknisk och symbolproduktion, ökar kunskaps- och utbildningskraven på den arbetsföra befolkningen. Detta för att kunna möta den globala konkurrensen i ett alltmer avancerat samhälle. Det har blivit tvärt om: samhället i hela västvärlden utvecklas till ett inkompetenssamhälle.

(CC0)

Den judiska tidningen New York Post skriver i en krönika författad av judinnan Bethany Mandel att kompetensen sjunker på alla områden i samhället. Det rasar en epidemi där inkompetens belönas. Mandel gör några nedslag i rapporterade fall som får utgöra exempel på hennes slutsats.

I maj klagade en mor på Hanover Park High School i New Jersey. Hennes dotter blev efter uttagningar inte antagen till skolans hejarklacksgrupp. Istället för att beklagande säga att man väljer ut de bästa, blidkade skolans gymnastikledarna mamman och ändrade teamets policy så att alla ”wannabe”-hejarklacksledare fick vara med.

Detta upprörde de ungdomar som blev antagna på hederligt sätt. De klagade inför skolans styrelse.

— Jag har inte lagt 18 månaders jobb fram tills nu för att få höra att det inte längre spelar någon roll, sa andraårsstudenten Jada Alcontara när hon intervjuades av en lokal nyhetskanal i New Jersey.

— Jag kämpade så hårt jag kunde. Det är nu som bortblåst för att en unge inte klarade uttagningen. All mitt arbete är bortkastat, flikar kompisen Stephan Krueger i.

Mandel påpekar att hejarklacksledare har ett oförtjänt dåligt rykte som en sport där det bara handlar om att ropa ramsor och vifta på pomponger, men många tränar hårt i gymnastik och styrkeövningar för att både klara momenten och orka vara hejarklacksledare. Det behövs inte längre. Syftet med de sänkta kraven är att verksamheten ska vara mer inkluderande, något som ofta anförs som argument i alla möjliga sammanhang. Att inkludera alla har motsatt effekt, anser Mandel: folk som tillåts glida in med undermåliga meriter möts troligen inte med öppna armar av dem som besitter verklig kompetens.

Kompetenssänkning på alla områden

För tre år sedan blev det rabalder på New Yorks brandkår när arbetarna fick reda på att en kvinnlig sökande, Choeurlyne Doirin-Holder, ”misslyckades sig in” på ett ansvarsfullt inspektionsarbete med en årslön på 81 000 dollar, för att brandkåren skulle bli mer ”inkluderande”. Brandmän uttryckte mycket ilska över detta på sociala forum. ”Om man inte kan motsvara kraven utgör man en fara för sig själv, medborgarna och framför allt alla som jobbar på fältet” skrev en brandman.

Efter bara tio dagar skadade sig Doirin-Holder under en inspektion av utrustningen på en brandstation när hon inte ens på korrekt sätt kunde kliva av en stege.

När kvinnor inte klarade de fysiska lämplighetskraven för stridande tjänst inom marinkåren, som har några av de hårdaste fysiska testerna, tog man bort det tuffaste provet. Armén har också höjt acceptansen för undermåliga rekryter: numera får minst fyra procent av de rekryter som inte når upp till poäng över den nedersta tredjedelen vid lämplighetsproven för basträning ändå anställning, vilket är en ökning av toleranserna. Marijuanarökande är numera också tillåtet bland rekryterna, något som tidigare diskvalificerade från militärtjänstgöring.

Mandel konstaterar att sänkta krav har blivit både ett amerikanskt och globalt fenomen. År 2002 infördes till exempel den federala lagen No Child Left Behind [Inget barn ska komma efter], som syftade till att få alla skolelever att klara grundkraven i skolan. Men när skolorna misslyckades med att ge barnen de kunskaper som angavs i styrdokumenten, förenklade man proven så att fler skulle klara dem. I Sverige har vi så kallade nationella prov, tidigare standardprov, som mäter elevernas allmänkunskaper och bildning. Från att ha innehållit många frågor beträffande exempelvis samhällets uppbyggnad och klassisk svensk litteratur ”moderniserades” proven efter hand till att anpassas efter barnens värld. Bland annat har det i nationella prov ställts frågor på hitlåtar sjungna av den tidigare storstjärnan Britney Spears. Fler barn förväntas kunna svara på sådana frågor än vilken författarinna som skrev Gösta Berlings saga.

I Storbritannien har skolor i skrivningssalar börjat plocka bort analoga urtavlor med visare mot digitala klockor eftersom allt fler elever inte kan klockan, och därför känner sig stressade på grund av att de inte vet hur mycket tid de har kvar att skriva sina prov, skriver Mandel.

Från och med 2017 behöver lärare i New York inte längre själva avlägga prov i läs- och skrivkunnighet eftersom många lärarkandidater ansåg proven vara för svåra.

Denna kvalitetssänkning överallt har ett stort emotionellt och utvecklingsmässigt pris.

Barn är smartare än vad vuxna tror

— Barn är smartare än vi tror, och de vet när vi sänker kraven på dem. När vi belönar dem trots att de misslyckas, lär de sig att inte lita på de oärliga vuxna. De vuxna duger inte längre som vägledare i livet. Att ljuga om kvalitén på barnens prestationer eller att sänka kraven på dem för att barnet inte ska bli ledset leder bara till att de inte längre litar på vårt omdöme, säger Jessica Laney, författare till boken The Gift of Failure [ungefär: Född att misslyckas] till New York Post.

Mandels slutsats är att ingen tjänar på att öppna dammluckorna för att släppa in vilka inkompetenta människor som helst, vare sig det handlar om räddningstjänsten eller det lokala fotbollslaget. De som kvoteras in, eller väljs för att de tillhör en minoritet eller majoritet med lägre intelligenskvot känner sig bara mindervärdiga eftersom de vet att de inte har förtjänat sin position och varje dag måste möta andra människor som är dugliga. Det är förnedring, inte välgörenhet, anser Mendel. Både barn och vuxna överallt lär sig allt mer den destruktiva läxan att man inte längre behöver sträva efter att bli bäst eller ens bra. Det räcker att visa sig, avslutar Mandel.

Fallet Södertörns Brandförsvarsförbund

I Sverige gjorde Samhällsmagasinet för par år sedan en uppmärksammad videodokumentär om hur Södertörns Brandförsvarsförbund satsade på mångfald vid nyanställningar. Detta fick till följd att män med både utbildning och gedigen erfarenhet inte fick anställning hos Södertörn, samtidigt som personer helt utan erfarenhet från yrket, som poeter, hip-hop-wannabes och nagelbyggare fick anställning vid samma anställningstillfällen. Brandmännen berättar i dokumentären om en organisation där man inte längre klarar av sitt uppdrag, där insatser går fel, och allmänheten och brandmän utsätts för fara. Precis på grund av de skäl Bethany Mandel rapporterar om från New York. Man kan undra om införandet av inkompetenssamhället är en samordnad konspiration orkestrerad av en liten elit människor, eller om det bara är en naturlig följd av globalisering och världsomspännande migration.

Se Samhällsmagasinets dokumentär nedan:

Källa:
Rewarding failure has become an American epidemic


  • Publicerad:
    2018-06-17 17:30