DJUR & NATUR • En finsk studie har undersökt bävrars påverkan på landskapet under 54 års tid. Man konstaterar att det skapas livsmiljöer åt väldigt många andra arter av deras fördämningar.

I Finland har man studerat bävrars påverkan på miljö och landskap i Evoisområdet i den södra delen av landet. Evois är känt för sina många sjöar och tjärnar och är ett populärt rekreationsområde med bland annat vandringsleder och terrängcykelleder.

I studien som har utförts under hela 54 år har forskarna följt med och undersökt hur bävrarna påverkar landskapet genom fördämningarna djuren bygger. Djurens arkitektur skapar översvämmade områden där det skapas livsmiljöer för flera arter som lever i våtmarker. Vissa arter som man följde med på området såg man omedelbart dra nytta av fördelarna som bävrarna skapade medan det tog längre att se att andra arter drog nytta av det förändrade landskapet.

De arter som man direkt såg positiva effekter för var groddjur, insekter och fåglar som lever i våtmarker. De som man senare såg fördelar för var fiskar, vattenväxter, fjärilar och mindre gnagare. I ett ännu senare skede såg man att även lövträd började etablera sig. Dessa drog i sin tid till sig större växtätare som älgar och hjortar. Bävrarna bidrar också till att skapa mycket död ved, som är viktigt för den biologiska mångfalden.

Man beräknar utifrån ett index för livsmiljöers lämplighet att den ökade nästan tiofaldigt under de 54 år man utförde studien.

— Även om de positiva effekterna av de förändringar som bävern medför i den boreala regionen är betydande, är deras långsiktiga effekter på den biologiska mångfaldens dynamik fortfarande delvis okända. Därför behövs långa tidsserier för att förstå de långtgående ekologiska effekterna av dessa förändringar, säger Petri Nummi, universitetslektor vid institutionen för skogsvetenskap vid Helsingfors universitet.

Man bedömer att även om bävrarna försvinner från området så lever deras ”ekosystemarv” kvar under flera årtionden.