GLOBALISM • Efter fredagens beslut och Von der Leyens förväntade underskrift kommande vecka är Mercosur klart för EU-parlamentets antagande. Det under närmare tre decennier framförhandlade mastodontavtalet bildar en handelszon befolkad av 700 miljoner människor i två världsdelar.

På fredagen fattade EU:s medlemsländer genom en skriftlig omröstning ett formellt beslut om att stödja det så kallade frihandelsavtalet Mercosur mellan unionen och länderna Brasilien, Argentina, Uruguay, Paraguay samt Bolivia.

Trots avslag av bland andra Frankrike, Polen och Ungern, godkände EU-länderna det avtal, som sedan 1999 förhandlats fram under närmare tre decennier – unionens största handelsavtal någonsin.

EU-kommissionen, vars godkännande av avtalet nu står på tur i beslutprocessen, beräknar Mercosurs stärkande effekt på unionens ekonomi de kommande fjorton åren till i sammanhanget blygsamma 77,6 miljarder euro – eller ungefär 0,05 procent, vilket enligt bedömare talar för att avtalet är att se se mer som en politisk markering mot en pågående – och för Europa oönskad – global maktförskjutning, än som ett effektivt vapen i en pågående ekonomisk krigföring.

Avtalets förespråkare framhåller att dess ingående medför:

  • etablerandet av ett i Europa och Latinamerika beläget ”frihandelsområde” - världens största i sitt slag och befolkat av över 700 miljoner människor.
  • en över 90-procentig minskning av tullarna på EU-export till Mercosur-länderna.
  • att europeiska konsumenter får ökad tillgång till sydamerikanskt jordbruk, medan europeisk industri – fordonssektorn i synnerhet – får in en fot på en för den ny expanderande marknad.

Några kommentarer

— Efter mer än 25 år är dagens beslut ett historiskt steg, kommenterar ordförandelandet Cyperns handels- och energiminister Michael Damianos i ett uttalande.

Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tror att avtalet kommer att gynna svensk industri – i synnerhet den inom läkemedels- och fordonssektorn.

— Det här öppnar ju upp för små- och medelstora företag i Europa och Sverige, som kanske tidigare tyckt det varit för tekniskt komplicerat och inte velat ta in dyra jurister för att få hjälp med att exportera till Brasilien, kommenterade han på fredagen till TT.

När det kommer till samme ministers spådomar om lägre priser på allt från rostat kaffe till vin står dessa dock, som framgår nedan, inte emotsagda.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förväntas de närmaste dagarna bege sig till Paraguay för att underteckna avtalet. Att hon, som efter år av eftergifter till skeptiska medlemsländer till slut lyckades få till den krävda majoriteten, skulle tveka att göra det, håller ingen bedömare för sannolikt. Hennes namnteckning innebär dock inte att avtalet är i hamn rent formellt. Först måste också en majoritet av EU-parlamentets ledamöter ge det sitt godkännande, något som kan dröja fram till i februari eller mars.

Protester

Bland lördagens demonstranter i bland annat Athlone, mellersta Irland, florerade plakat med texter som ”Mercosur utplånar det irländska jordbruket”. Dessa protester följde efter liknande initiativ i Polen, Belgien och Frankrike, där bönder blockerat vägar. Hos unionens jordbrukare har det länge funnits ett motstånd mot det aktuella frihandelsavtalet. Detta med hänvisning till att priset på jordbruksprodukter förväntas pressas nedåt, när billigare produkter från Latinamerika strömmar in på den europeiska marknaden.

Och nya demonstrationer väntas. Jordbrukare i framför allt Frankrike höjer rösten och uttrycker starka farhågor om en kraftigt minskad konkurrenskraft för franska jordbruksprodukter. I samma land har Nationell samling lovat driva på för ännu en misstroendeomröstning mot von der Leyen.

Tidningen Politico utser däremot europeiska bönder till en av dagens stora vinnare och hänvisar här till det faktum att importen av sydamerikanska jordbruksprodukter begränsas av strikta kvoter, exempelvis för nötkött och fjäderfä. Vidare påtalar man att skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar – som parmesan och franska viner – stärks, vilket förväntas gynna europeiska kvalitetsproducenter. I kombination med de omfattande subventionerna innebär avtalet enligt tidningen för EU-bönder en ekonomisk kompensation snarare än en existentiell kris.