BORLÄNGE. Borlänge kommun har drabbats av allvarliga ekonomiska problem. Bara i år riskerar man driftunderskott på närmare 100 miljoner kronor.
Det ekonomiska läget i Borlänge är så pass allvarligt att kommunalrådet Nils Gossas (MP) ser skattehöjning som en möjlig, och kanske nödvändig, åtgärd för att lösa Borlänge kommuns trängda ekonomi.
”Om vi kommer i ett läge där man inte kan klara verksamheten utan starka kvalitetsförsämringar, då kommer naturligtvis frågan om en skattehöjning att bli aktuell. Då får partierna fundera på hur man ska ha det. Om man är beredd att ta en kvalitetsförsämring i stället för att höja skatten. Det är där vi hamnar om vi gjort allt annat.”, säger Gossas till DT.
Även om Nils Gossas ser en eventuell höjning av kommunalskatten som en möjlig lösning på dagens ekonomiska problem så grundar sig inte de ekonomiska problemen på att Borlänge i dagsläget skulle ha en låg skatt. Kommunalskatten är nämligen redan hög i Borlänge, så pass hög att Ulla Olsson (M) anser att en skattehöjning är utesluten. ”Det handlar inte om att kommunen har lite pengar. Det är en ineffektiv styrning och skötsel av kommunens verksamhet. Det ser man på många håll, bland annat i äldreomsorgen”, menar hon.
Att Borlänge lider av en ineffektiv styrning må kanske vara sant, men att detta skulle vara orsaken till kommunens dåliga ekonomi är knappast hela sanningen. Förra sommaren kunde vi på Nordfront uppmärksamma att Borlänge kommun startat ett upprop för att förmå staten att täcka upp kommunernas invandringsrelaterade kostnader.
Borlänges upprop backades inom kort upp av ytterligare elva kommuner. I en debattartikel hävdade dessa mycket riktigt att: ”När det gäller kostnader för återföreningen så ersätts bara vissa delar av kommunens faktiska kostnader”, och att detta i förlängningen kan leda till att ”kommunerna kan tvingas till skattehöjningar, nedskärningar eller omprioriteringar och därmed ställa verksamheter emot varandra när pengarna inte räcker till allt.”
När en flykting bosätter sig i en kommun bidrar staten med pengar för att täcka de kostnader som denne medför under två års tid, därefter är det meningen att flyktingen ska ”vara rustad för arbetsmarknaden” och ansvaret för flyktingen hamnar istället hos kommunerna. Detta system är ett problem för Borlänge kommun. Hälften av flyktingarna som kommer till Borlänge är nämligen analfabeter, enligt kommunstyrelsens ordförande Jan Bohman.
Hoppa till huvudinnehåll
