FOLKUTBYTET • Enligt rådets statistik har mindre än hälften – 43 procent – av landets befolkning på 10,6 miljoner förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete.

De andelar av Sveriges befolkning, som säger sig ha förtroende för domstolarnas verksamhet har enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) i tre decennier legat på en relativt konstant nivå med endast mindre fluktuationer. Detta överensstämmer med 2000-talets publicerade årsversioner av den årliga nationella trygghetsundersökningen – en studie, där underlaget består av cirka 65 000 slumpvis utsedda respondenter. Dessa utvalda besvarar i post- och webbenkäter frågor rörande brott och därmed relaterad oro samt kontakter med rättsväsendet och reaktioner på dessa.

I årets upplaga uppger 43 procent av undersökningens respondenter att de har “ganska eller mycket stort förtroende” för domstolarnas förmåga att lösa de uppgifter som tilldelats dem. Detta är en marginell ökning jämfört med förra årets version, då samma siffra var 42 procent. Undersökningen visar att andelen med stort förtroende är något högre bland kvinnor än bland män, men att det rör sig om små skillnader.

20 procent av de tillfrågade anger att de har “ganska eller mycket litet förtroende” för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete och 24 procent väljer alternativet “kan inte kvantifiera min grad av tillit”.

46 procent av de tillfrågade uppger sig ha ganska eller mycket stort förtroende specifikt för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete.

Av myndighetens information att perioden 1995 – 2025 präglas av en relativt fixerad nivå för de andelar av Sveriges befolkning som uppger sig ha ett starkt respektive ett svagt förtroende för rättsväsendet kan man slutleda:

Medan 20 % av en befolkning på 10,6 miljoner – alltså 2,1 miljoner – i år, 2025, säger sig ha liten tillit och 43 % – det vill säga 4,6 miljoner -uppger sig ha stor, var motsvarande siffror för trettio år sedan, 1995, då folkmängden var ca 8,8 miljoner, ungefär 1.8 respektive 3,8 miljoner.