Drudkh – When the Flame Turns to Ashes
2024-11-08 20:00
Dagens datum 1 oktober: 1. SS-Division Leibstandartes sista befälhavare, Brigadeführer Otto Kumm föddes detta datum 1909.
Den första oktober 1909 fick Frieda Kumm och hennes make Eduard sitt femte barn. Sonen döptes till Otto, och han skulle bli den sista i familjen Kumms barnaskara. Otto Kumm gick i skola fram till april 1925. Efrer skolgången började han som typsättarlärling vid tidningen Hamburger Abendblatt. Efter lärlingstiden arbetade han i ett tryckeri.
Otto Kumm, som redan var medlem i NSDAP, sökte i april 1934 sig till SS-VT (Waffen SS). Han antogs till regementet Germania som var förlagd i hemstaden. Han skötte sig bra under sin tjänstgöring och steg snabbt i graderna, och fick inom kort genomgå kompanibefälsutbildning vid armens infanteriskola i Döberitz. I juli 1935 hade Kumm befordrats till Obersturmführer och fick befäl över ett kulsprutekompani i Regementet Germanina. Efter sin befodran till Hauptsturmführer förflyttades Kumm till regementet Deutschland som var förlagt i München.
Efter det tyska rikets enande vid Anschluss, beslutades det att SS-VT skulle utökas med ett tredje regemente, Der Führer (DF). Kumm placerades som kompanichef vid den tredje bataljonen i Klagenfurt.
Otto Kumm tjänstgjorde vid sitt kompani under det polska fälttåget. Efter det polska fälttåget befordrades Kumm till bataljonschef för regementets tredje bataljon.
Vid fälttåget i väster fick regementet DF den stora äran att gå i täten vid anfallet mot Nederländerna. Efter den första dagens strider hade man avancerat närmare 100km. Inom en vecka hade det nederländska försvaret tillintetgjorts och regementet avancerade vidare genom norra Frankrike.
Regementet fick genomgå hårda strider i Frankrike. Vid Bailleul satte fienden in kraftiga motanfall med lokalt överlägsna pansarstyrkor. Med 50 stridsvagnar och en bataljon medföljande infanteri gjorde fransmännen ett genombrott i regementets linjer. Situationen kunde räddas tack vare Otto Kumms snabbtänkthet och mod, han ledde personligen ett motanfall och slog tillbaka fienden med stora förluster. På mindre än en timme förlorade fransmännen 13 stridsvagnar och över 400 fångar. Otto Kumm belönades med järnkorset av både andra och första klass för sina insatser i väst. Efter det franska fälttåget fick regementet välbehövlig vila och tillfördes nytt manskap och utrustning. Otto Kumm befordrades under denna tid till Sturmbannführer.
Vid det korta fälttåget på Balkan deltog regementet i det snabba avancemanget i Jugoslavien. En enhet från regementet intog den jugoslaviska huvudstaden Belgrad med 10 man.
Kort efter inledningen av den tyska invasionen av Sovjet sommaren 1941 fick Otto Kumm befälet över hela regementet sedan den gamle chefen Georg Keppler befordrats. Kumm ledde regementet genom hårda strider i Ukraina. Efter de stora inringningsstriderna i Ukraina under sensommaren 1941 skrev Kumm:
Jag har äran att för belöna ett stort antal soldater från regementet med järnkors, första och andra klassen, för deras insatser…/…Vi kan vara stolta över de bedrifter som den tyska armén, vår division Das Reich och speciellt vårt eget regemente DF har åstadkommit hittills…
Den 1 oktober befordrades Otto Kumm till Obersturmbannführer. Under samma månad var regementet med i den stora offensiven mot den sovjetiska huvudstaden Moskva. Mot mycket hårt fientligt motstånd och en tilltagande vinter avancerade Kumm och DF långsamt mot den sovjetiska huvudstaden. Regementet led mycket svåra förluster under striderna, i slutet på oktober bemannades kompanierna i genomsnitt av 35 soldater.
Den 17 november inleddes den sista offensiven mot Moskva. Regementet DF stötte i sitt anfall på en nytillförd sibirisk skyttedivision. Under omänskligt hårda strider lyckades man driva fienden från sina förberedda positioner. I slutet på november 1941 föll temperaturen till minus 30 grader, och hårda snöstormar förhindrade sikten drastiskt. Trots detta avancerade regementet uppemot sex kilometer per dag. Den 4 december intog regementet järnvägsstationen i staden Lenino, endast 17 kilometer från Moskvas utkanter.
Ett par dagar senare avbröts offensiven mot Moskva. Regementet fick nu gå till defensiven. Under reträttstriderna tog regementet ännu hårdare förluster, i februari 1942 hade man 35 soldater insatsberedda. Trots de enorma förlusterna lyckades regementet hålla linjerna. I mitten på februari belönades Otto Kumm med Riddarkorset för sin insatser vid reträttstriderna. Samtidigt drogs regementet tillbaka från fronten för att reorganiseras.
Divisionen Das Reich ombildades till pansargrenadjärdivision, och Der Führer blev en av divisionens skytteregementen. Under våren 1943 skulle Otto Kumm och DF delta i SS-pansarkårens anfall mot staden Charkov i Ukraina. För sina insatser vid striderna i Charkov skulle Otto Kumm bli den förste soldaten i regementet som förärades eklöven till sitt Riddarkors. Den 8 april 1943 fick Otto Kumm mottaga dekorationen från Adolf Hitlers hand. Några veckor senare befordrades han till Standartenführer.
Kort därefter förflyttades Otto Kumm till staben för V. SS-Freiwilligen-Gebirgskorps. Denna kår var stationerad i Jugoslavien och hade till uppgift att bekämpa den ökande partisanaktiviteten i landet. Kumm innehade tjänsten som stabschef fram till i slutet på januari 1944, då han befordrades till Oberführer och blev divisionskommendör för 7. SS-Freiwilligen-Gebirgs-Division Prinz Eugen. Divisionen ingick i V.Gebirgskorps och bemannades av folktyskar från framförallt Balkan och andra närliggande länder. Divisionen stred hårt mot de kommunistiska partisanerna i Jugoslavien. När de sovjetiska styrkorna obönhörligen närmade sig Tyskland fick divisionen andra uppgifter. Man förflyttades till Bulgarien och fick där slåss mot röda armén. I november 1944 befordrades Kumm till Brigadeführer.
I februari 1945 ersatte Otto Kumm den sårade Willhelm Mohnke som divisionschef för 1. SS-Division Leibstandarte. Kumm kom att leda divisionen genom striderna för att försöka bryta den sovjetiska belägringen av den ungerska huvudstaden Budapest. SS-soldaterna kunde tyvärr inte hindra den enorma sovjetiska övermakten och tvingades till reträtt. I mars 1945 belönades Otto Kumm med svärdstecken till sitt Riddarkors. Otto Kumm och Leibstandarte kapitulerade till de amerikanska styrkorna i maj 1945.
Efter krigsslutet skulle Otto Kumm återgå till sitt förkrigsyrke inom tryckeribranschen, Han var även med och grundade organisationen Hilfsgemeinschaft auf Gegenseitigkeit der Angehörigen der ehemaligen Waffen-SS (HIAG). Organisationen kämpade hårt för att veteranerna från Waffen-SS skulle få de krigspensioner man var berättigad till. Otto Kumm avled i stillhet den 23 mars 2004.
Artikeln publicerades ursprungligen 2013-10-01.