EKONOMI • Flera centralbanker, inklusive Riksbanken, överväger att införa egna digitala valutor, som en svensk ”e-krona”. Men detta kan medföra demokratiska risker och ökad statlig kontroll, varnar docent Thomas Marmefelt.

– Digitala centralbanksvalutor kan bli ett praktiskt redskap för auktoritära politiska ledare, men även för statlig toppstyrning med demokratiska ledare, säger Thomas Marmefelt, docent i nationalekonomi.

Utvecklingen av digitala valutor tog fart efter att Facebook lanserade sin stablecoin Libra och Kina började utveckla en digital yuan. Detta fick centralbanker världen över att agera för att återta kontrollen över penningsystemet, där kryptovalutor som bitcoin och stablecoins redan haft stort inflytande.

Men Marmefelt ser stora utmaningar med digitala centralbanksvalutor. Han menar att de kan riskera att ”tränga undan” affärsbanker, som idag står för en betydande del av pengaskapandet i samhället genom utlåning.

En centralbanksstyrd digital valuta skulle också innebära att staten får direkt insyn i alla transaktioner, något som i dagsläget sköts av affärsbankerna genom penningtvättslagen.

– Sverige behöver inte en e-krona. Vi är redan nära ett kontantfritt samhälle med lösningar som Swish, säger Marmefelt.

Han varnar för att en digital valuta kan stärka statens makt på bekostnad av individens frihet. Om den kombineras med andra övervakningssystem, kan den skapa en utveckling som gynnar de styrande snarare än medborgarna.

Marmefelt avslutar med att framhålla att en digital valuta kan vara fördelaktig för centralbankerna, men inte nödvändigtvis för samhällets medborgare.