TV-SPEL • Crimson Desert är ett nytt äventyrsspel från Pearl Abyss som släpptes i mars i år. Sedan spelet kom har saker runt spelet florerat flitigt i sociala medier och det har byggts upp en mindre kultstämning.

Jag blev väldigt nyfiken då jag började se alltfler intressanta klipp och lustigheter rörande spelet så jag bestämde mig för att testa och jag blev mycket positivt överraskad.

Crimson Desert utspelas på den stora kontinenten Pywel och vi får följa Kliff, en ledare av Greymanes, en grupp krigare som lever i staden Pauline. När gruppen blir anfallen av sina rivaler Black Bears ställs hela tillvaron i Pywel på ända. Denna attack rubbade nämligen balansen i hela deras universum och Kliff hamnar i The Abyss, en annan dimension som har förgreningar till den andra verkligheten i Pywel.

Kliff hamnar snart på sin vanliga plats igen och nu har man ett uppdrag: Man ska återförena de som överlevde attacken från Black Bears och hämnas. Men samtidigt ruvar ett större hot mot hela existensen i Pywel. Den andra dimensionen behöver hjälp att få ordning i kaoset som skapats innan allt går i bitar.

När själva spelet startar börjar man med att utforska staden Hernand och man möter allehanda medborgare som behöver hjälp med småsaker och man lär sig därmed spelets uppbyggnad och lite saker man kan göra. Man får exempelvis ett uppdrag att fixa trä till smeden så han kan laga sin hammare vilket öppnar möjlighet att uppgradera vapen och utrustning och lyckas man hitta eller köpa ritningar kan han hamra fram det mesta man kan önska.

I den lilla staden finns de vanliga grejerna. En bar där man kan dricka och spela bort sina pengar, stånd som säljer matvaror, verktyg, kläder och annat och en hel del hus man kan ta sig in i på olika sätt. Hittar man ingen nyckel till dörrarna kan man ofta klättra in genom ett fönster men om man stjäl saker tappar man förtroende i staden. Detta kan man dock öka genom att hjälpa medborgarna eller skänka pengar till tiggare. Just att hjälpa medborgare ger även andra fördelar, man får ofta fler lagerplatser i packningen och andra nyttiga saker. Om man är snäll och duktig bygger man även upp Contribution Points som man kan köpa saker för av stadens riddare. Till exempel rustningar både till en själv och sin häst. Hästen kan man förövrigt också få förtroendepoäng till vilken ger en del fördelar. Exempelvis kan den lära sig att simma eller sparka fiender och det lär finnas en hel drös med andra varelser man kan rida på, till och med drakar vad det verkar.

Så långt tänker nog de flesta som spelar data och TV-spel att det här låter väldigt mycket som både Red Dead Redemption och Skyrim och det finns faktiskt väldigt mycket som liknar just de spelen. Bitvis är det även likt Elden Ring men inte lika obarmhärtigt. Här kan man faktiskt få ihjäl bossarna utan att bli gråhårig och få hjärtklappning.

Vad som skiljer och Crimson Desert mest från ovanstående föregångare är bortsett från den enorma storleken (dubbelt så stort som Skyrim) kanske hur mycket saker man kan göra och hur många olika färdigheter man har i sin verktygslåda och hur själva uppgraderingsmekaniken är uppbyggd.

Här levlar man inte upp karaktären på det vanliga viset och de flesta färdigheterna går att lära sig utan att det kostar något alls. Som när jag spelade och sprang runt, planlöst som jag brukar och bara utforskade, så hamnade jag plötsligt i ett militärt träningsläger. Då kunde jag helt enkelt bara stå på sidan av de som tränade och titta på och då lärde sig Kliffs karaktär några nya vapenfärdigheter som annars hade kostat så kallade Abyssartifakter.

Det är just såna som man annars använder för att utveckla sin karaktär. Dessa får man allt eftersom man gör uppdrag eller slåss mot fiender. Ju djupare man kommer in i spelet lär man sig även andra små roliga saker som att flyga, stoppa tiden och att lyfta extremt tunga saker, något som verkar funka bra mot bossar också. Man kan till exempel plocka upp ett stort träd och bara drämma det i skallen på lämplig boss.

Just hur man slåss är också ett kapitel i sig och här märkte jag att samma färdighet ger olika resultat med olika vapen. Om man exempelvis har två svärd så kan man gå fram likt en svärdsvingande tornado om man lär sig vissa skills, medan samma skills med ett spjut blir något helt annat. Sen kan man även bygga upp sin karaktär likt en amerikansk wrestlare likt Hulk Hogan, Macho Man eller Roddy Piper. Det vill säga med clotheslines, dropkicks och bodyslams. Det finns till och med en skill där du kan lära dig att ta dina banemän av daga enbart med din sköld.

Men nog om just vapen, man lär sig även en slags spirituella färdigheter där man kan slå med naturens kraft bakom sig och det är något som också går att utforska och bygga vidare på. Själv tänkte jag främst satsa på spjutet nu i början för att sen bygga vidare på wrestlingskillsen men vi får se hur spelet utvecklas när jag kommer längre in i berättelsen.

När man tar sig en bit in så hamnar man åter igen i The Abyss och då får man lära sig att använda Axiomkraften, en slags krok man skjuter ut och kan använda för att flytta och vrida saker. Denna speciella kraft kommer till användning i diverse pussel som man ska lösa under spelets gång. Just pusslen känns väldigt genomtänkta och finurliga då man har en så stor verktygslåda. Ska man använda naturkraften, lyftkraften eller Axiomkraften i just det här pusslet?

Allt det här vävs in på ett smidigt sätt och spelet känns väldigt varierande då alla dessa möjligheter kan användas som spelaren själv väljer. Att det sen kommer ytterligare spelbara karaktärer som man kan växla mellan öppnar spelet ännu mer. Nu har inte jag kommit långt men jag har börjat bygga en egen bas och fått en karaktär till som man kan spela. En kvinna med en pistol som känns extremt snabb med sin värja och det är ingen hemlighet att det kommer en till längre fram i form av ett enormt troll. Dessa karaktärer kommer även att ha egna personliga berättelser som man kan spela.

På tal om karaktärer så märkte jag en rolig sak i spelet ganska snabbt. Om man får katter och hundar att gilla en till 100% kan man ha dem som följeslagare. Dessa är dessutom inte bara ett roligt inslag utan de hjälper en att plundra döda fiender och plocka upp malm som kan flyga iväg när man hackar lös den. Nu har jag dock märkt att katten inte var vidare bra på just detta. Den gick mest i sin egna lilla värld och jamade och tvättade sig medans hunden var väldigt bra på att sniffa runt bland alla fallna fiender när jag går fram med mitt blixtrande spjut. Hur bra olika djur är varierar med andra ord och vem vet vilka olika slags kompanjoner man kommer att kunna tämja i det här enorma äventyret.

Så här långt är Crimson Desert ett väldigt underhållande spel. Den enorma världen känns som ett mycket stort och spännande äventyr och den stora variationen kommer nog att ge spelare många timmars spelande. Jag har testat det på Playstation 5 och grafiken är av extremt hög klass och kontrollerna känns igen från liknande spel, även om det blir några extra knappar att hålla reda på.

Man kan välja lite olika vinklar hur man ser karaktären och det går att ändra rätt mycket hur man vill ha inställningarna kring just detta. Det är främst i tredje person men man kan spela vissa delar i första person.

Stridsmekaniken påminner en del om God of War så spelet får en liten känsla av Hack and Slash men det beror kanske på hur jag har valt att spela också. Man kan dock inte bygga en ren magi-karaktär men man kan lära sig några olika element som eld och is och ladda sina slag med men inga rena magikunskaper. Men man har en pilbåge och man kan använda olika handeldvapen så de som vill spela lite mer på distans kan spendera sina Abyssartifakter på sådana färdigheter.

Så om man inte vet vad man ska spela just nu, och några år framåt, så testa Crimson Desert. Här får man möjlighet att spela ett modernt och genomtänkt open world-äventyr med stora valmöjligheter. Om man inte riktigt känner för att följa berättelsen så varför inte jaga några efterlysta brottslingar, gå och fiska en stund eller bara strosa runt på landsbygden och se om man kan hitta en hund eller katt att klappa. Bossarna finns ju kvar och iallafall jag tänker strosa runt som vanligt och se vad jag kan hitta. Jag kanske gör något uppdrag här och där om andan faller på men jag tänker utforska den jättelika världen Pywel och bygga upp min karaktär till en fruktad mördarmaskin innan jag ger mig efter alla bossar som kommer att få smaka på mitt kalla stål.