REPORTAGE • Under det ödesmättade andra världskriget utgjorde det nordiska inslaget i Heinrich Himmlers elitarmé Waffen-SS en betydande del. Drygt 200 svenskar tjänstgjorde i olika SS-divisioner främst på östfronten. Svenskarna ingick framförallt i Panzerdivision Wiking och Panzergrenadier-Division Nordland. Under tisdagen den 28 juli genomfördes en nationalsocialistisk minnesceremoni i den estländska staden Narva till minne av de stupade svenskarna i Division Nordland.

Narva innan staden ödelades av kommunisterna.

Den goda gamla svensktiden

Sverige styrde över Estland i 149 år mellan 1561 till år 1710 (formellt till 1721). Man betecknar allmänt den svenska perioden som ”den goda gamla svensktiden”. Narvas ursprungliga bebyggelse utformades av svenskar och man lät även bygga en skyddsvall under 1600-talet som är välbevarad.

Under andra världskrigets slutskede förstördes Narvas bebyggelse fullständigt. Först under slutet av 1950-talet och början av 1960-talet började man återuppbygga staden. Staden återställdes dock inte till sin ursprungliga form. De estniska myndigheterna har låtit resa en minnessten i Narva för att hedra de estländare som tvingades fly från staden under andra världskrigets slutskede.

Minnesmonument i Narva. "The Soviet Air Force destroyed the city of Narva", står det längst ned på stenen.

År 2000 lät man dessutom sätta upp ett minnesmonument över Karl XII:s seger över den ryska armén vid Narva den 20 november 1700. En första version av Lejonmonumentet restes i Narva 1936 men förstördes av Sovjetisk artillerield 1944.

Minnesmonument i Narva över Karl XII:s seger år 1700.

Under sju månader rasade skoningslösa strider

Vid Narvafloden som rinner mellan den ryska staden Ivangorod och Narva rasade under det första halvåret 1944 några av andra världskrigets absolut hårdaste strider mellan det nationalsocialistiska Tyskland och det kommunistiska Sovjetunionen. Striderna rasade vid strandkanten intill brohuvudet öster om floden Narva, vid Krivasoo-träskmarkerna samt vid Tannenbergställningen i blå bergen.

Slaget vid Narva pågick mellan den 2 februari och 10 augusti 1944 och var främst koncentrerat vid Narvaflodens östra strand samt i de centralare delarna av staden. Man uppskattar att 30-talet svenskar deltog i de skoningslösa striderna vid Narvafronten. Hur många svenskar som stupade i Narva har aldrig blivit helt klarlagt. Men antalet sårade och stupade soldater i Wehrmacht, frivilliga i de skilda Waffen-SS divisionerna och rena estniska förband har beräknats uppgå till 20 000–35 000 man. Samtidigt sårades och stupade runt 150 000 sovjetiska soldater.

I SS-Panzer-Aufklärungsabteilung 11, som ingick i Division Nordland, stred tjugotalet svenskar tillsammans med arton estlandssvenskar i den svenska plutonen, och utgjorde ett av bataljonens tre pansarskyttekompanier. Detta kompani kallades ofta för det ”svenska kompaniet” då flertalet soldater i kompaniet bestod av svenskar med Hans-Gösta Pehrsson som kompanichef.

Hans-Gösta Pehrsson norr om Narva 1944.

Av de svenskar som deltog vid slaget i Narva framträder klarast krigskorrespondenten Gösta Borg från Norrtälje i Roslagen, Erik Wallin från Södermalm i Stockholm och Hans-Gösta Pehrsson från Karlskrona. Den senare var den svensk som kom att uppnå den högsta tjänstegraden i Waffen-SS; SS-Hauptsturmführer motsvarande kapten. Samtliga tre deltog även i slutstriden om den tyska huvudstaden i april 1945

Minnesaktion genomförd i Narva

Från Narva leder en bro över till den ryska gränsen och nedanför denna bro löper idag en betongmur längs med Narva flodens steniga strandkant. Under tisdagen den 28 juli sökte sig en svensk nationalsocialist till strandkanten för att hedra de stupade svenskarna i Division Nordland. Ett gravljus tändes, en tyst minut hölls och nationalsocialisten präntade slutligen in ett minnesmeddelande på den nämnda betongmuren:

Till våra stupade kamraters minne i Division Nordland

Minnesceremonin avslutades med att SS marschen ”Marschiert in Feindesland (Teufelslied)” spelades.

Redaktionell anmärkning: Nordfront publicerar artikeln dels som en historisk skildring och dels nyhetsrapportering. Syftet är inte att väcka missaktning mot någon folkgrupp. Inga av de svenska SS-frivilliga dömdes heller för några folkrättsbrott efter kriget utan de ska endast ha kämpat tappert mot den destruktiva kommunismen som ödelade och erövrade stora delar av Europa i och med de allierades seger i andra världskriget.