USA. Medan demokrater ser Trumps avskedanden av höga tjänstemän i Pentagon som början på en statskupp, tror många politiska analytiker istället att de förebådar ett stundande amerikanskt utträde ur Afghanistan.

USA:s försvarsdepartement, Pentagon. Foto: CC public domain.

Demokrater och deras allierade säger sig vara högst oroade för att president Donald Trumps avskedande av topptjänstemän i försvarshögkvarteret Pentagon kan vara förberedelser för en militärkupp.

Andra finner det mer sannolikt att presidenten genom sitt agerande söker bereda vägen för ett definitivt amerikanskt militärt utträde ur Afghanistan – i enlighet med sitt vallöfte inför valet 2016.

Förutom försvarsminister Mark Esper, som Trump entledigade under måndagen, har även Espers personalchef Jennifer Stewart, verkställande policychef James Anderson och chefen för underrättelseavdelningen Joseph Keman nu fått gå.

De har ersatts av Nationella Säkerhetsrådets (NSC) counter-terrorist-chef Christopher Miller, förre biträdande chefen för NSC Kash Pater, general Anthony Tata och den förre biträdande chefen för NSC Ezra Cohen-Watnick.

Utrensningen och tillsättandet av tjänstemännen, vilka i mainstreammedier vitt beskrivits som ”Trumplojalister”, har fått demokrater och neokonservativa att anklaga presidenten för att planera en kupp mot Joe Biden, som har utropat sin seger i valet den 3 november.

”Trump vill avskaffa demokratin och installera sig själv som diktator”
Professor Michael Klare, som skriver för The Nation, menar att Trump mycket väl kan motiveras av agg mot personer som varit illojala mot honom.

Han noterar att Miller har varit inblandad i sekretessbelagda operationer med amerikanska specialstyrkor i stadsmiljöer i Irak och Afghanistan.

Demokrater bör leta efter konkreta bevis för att utrensningarna i Pentagon ”motiveras av en hemlig plan i Vita Huset på att använda amerikansk militär för att stödja en illegal aktion med syftet att avskaffa demokratin och installera Trump som en diktator” varnar Klare.

Onsdagens tillsättning av pensionerade arméöverste Douglas Macgregor som Millers seniora rådgivare pekar emellertid enligt bland andra Russia Today (RT) i en helt annan riktning.

Den rapporterades först av nyhetswebbsidan Axios och bekräftades senare av Pentagon med ett uttalande, där det noterades att Macgregors ”årtionden av militär erfarenhet kommer att användas till att assistera i den fortsatta implementeringen av presidentens prioriteringar för den nationella säkerheten”.

Macgregor är välkänd för sitt förespråkande av ett skyndsamt amerikanskt tillbakadragande från Afghanistan – något som Trump förra månaden förklarade att han önskar ska ske till jul i år, före tidsgränsen 2021 – som förutses i det fredsavtal som USA ingått med talibanerna.

”Presidenten känner att neokonservatismen har svikit det amerikanska folket”
Webbsidan Intercept citerar en anonym Pentagontjänsteman, som menar att Pentagonutrensningarna syftar till att övervinna motståndet hos karriärbyråkrater och det militär-industriella komplexet mot Trumps politik.

Tjänstemannen säger:

Presidenten återtar kontrollen av DOD [Department of Defence ”Försvarsdepartmentet”]. Detta är utrikespolitikens pånyttfödelse. Detta är Trumps utrikespolitik.

Han tillägger:

Detta händer eftersom presidenten känner att neokonservatismen har svikit det amerikanska folket.

Han lovade att avsluta de ”ändlösa krigen”

Trump kampanjade 2016 på löftet att avsluta de ”ändlösa krigen” i Mellanöstern. Inom några månader trappade han istället upp dem: Han lät bomba Afghanistan och skickade dessutom missiler på Syrien – enligt vissa efter kraftig övertalning av Pentagon.

När territoriet som hållits av IS väl övertagits, drev han med kraft linjen om ett totalt tillbakadragande från Syrien, Afghanistan och Irak – och stötte då på motstånd från Pentagon.

Hans förste försvarsminister Jim Mattis avgick i slutet av 2018 på grund av Syrienfrågan, där Mattis motsatte sig ett amerikanskt tillbakadragande.

De flesta amerikanska trupperna drogs sedan under den av Trump tillsatte efterträdaren Patrick Shanahans ledning.

Många amerikanska trupper drogs under 2019 tillbaka från Irak – en del trupper finns dock kvar.

Ett fredsavtal med talibanerna undertecknades i februari i år, efter nästan 20 år av en krigsföring som kritiserats hårt i USA.

Många politiska bedömare anser att det är Donald Trumps genomgående linje att dra tillbaka amerikanska trupper från krig i andra världsdelar som ligger bakom hans utrensningar i Pentagon, vilka, menar man, utgör förberedelser för ett snart stundande definitivt amerikanskt utträde ur Afghanistan.

  • Publicerad:
    2020-11-12 21:45