Det är OS-tider och även om OS mer liknar ett kommersiellt jippo än ett idrottsevenemang är det svårt att slita sig från TV-skärmen. Någonting har dock slagit mig under mina många stillasittande dagar; är det ens möjligt att den mest liberala individen inte ser både de könsliga och rasliga skillnaderna i ett sådant här sammanhang? Det borde i alla fall inte vara det.
Det var först då jag satt och tittade på herrarnas diskuskval och kommentatorn påpekade att herrarnas diskus vägde 2 kg medan damernas vägde 1 kg, som jag insåg att OS är mer än vad det utgör sig för att vara; det är också ett kvitto på allt det genusfeminister och andra liberaler motsäger: Skillnader.
Det är konstigt vilka fördelar damerna får i idrottsevenemang om det faktiskt är så att alla är lika, oavsett kön. Herrarnas kula väger nästan 3,5 kg mer än damernas. Det är underligt med tanke på att de trots allt tävlar under samma förutsättningar; de tävlar i världseliten och är specialiserade på just kulkastning. Ändå är herrarnas kula nästan dubbelt så tung.
Trots både längre och tyngre spjut kastar Jan Zelezný 26 meter längre än den kvinnliga världsrekordinnehavaren. Värt att notera är även att spjutkastare från Afrika och Sydamerika kastar betydligt kortare än såväl kvinnliga som manliga spjutkastare från Europa.
Man ska dock inte stirra sig blind på att herrarna klarar att kasta tyngre föremål en längre sträcka än vad damerna gör. Kroppslig styrka går att mäta på olika sätt, bland annat genom explosivitet. Vi går därför vidare och tittar på 100 meter löpning. Konstigt nog finns ett mönster även här. Inte nog med att topp fem herrar springer nästan en sekund snabbare än vad topp fem damer gör (världsrekord herrar: 9,58, damer: 10,49), man kan även tycka sig se en viss raslig likhet mellan dessa. Undantaget världens femte snabbaste kvinna, en kines, är resterande 100-metersmästare och mästarinnor negrer. Ser vi till den lite längre distansen 3000 meter har det afrikanska landet Kenya vunnit OS-guld i grenen sedan 1984. Inte skulle väl det kunna ha att göra med rasliga skillnader?
Rasliga skillnader eller ”sociala konstruktioner”?
Det verkar som om damernas och herrarnas fysik ändå skiljer sig åt, alla genusvetare. Eller?
Men vänta nu! I 100 meter häck ligger damernas världsrekord på 12,21 medan herrarnas ligger på 12,87. Har vi äntligen hittat en gren där kvinnorna är starkare än männen, eller beror det på det faktum att herrarnas bana är 10 meter längre än damernas? Attans! På den längre distansen 400 meter verkar herrarna återigen vara snabbare; 46,78 mot damernas 52,34.
Men vad händer när vi slår på gymnastiken? Plötsligt är damerna både mer graciösa och lika funktionellt starka som herrarna. Skulle det kunna vara så enkelt att en kvinna kan bli lika funktionellt stark utifrån sin egen kroppsvikt som en man kan, utifrån könsliga förutsättningar? Det känns ju så självklart, men ändå inte. Skulle verkligen genusvetenskapen ha spridit sig så långt som den hittills gjort då?
Är det inte bra konstigt? Vissa människor tycks inte se det självklara. ”De ser inte skogen för alla träd”, som man så fint brukar säga om de som snöat in sig på obetydliga detaljer framför helheten. Jag undrar hur idrotten kommer att se ut om dessa människor får bestämma över framtiden. Kommer man att skrika könsdiskriminering när man inser att alla världsledande idrottare är män i den nya jämställda världen? Eller kommer man faktiskt att ta sitt förnuft till fånga och inse att kön finns?
Hoppa till huvudinnehåll
