KLASSIKERDOMEN. DN:s kulturskribent kapitulerar: ”Rätt att klassiker kan figurera i extremnationalistiska sammanhang – går inte att lagstifta om vem som får använda dem. Tegnér, Rydberg och Heidenstam får skylla sig själva.”

DN:s Jonas Thente finner motvilligt att den friande domen i fallet Svenska Akademien mot Nordfront och Nordiska motståndsrörelsen – är rimlig. Han konstaterar att den 60-åriga lagen om klassikerskydd nu i Patent- och marknadsdomstolen prövats för första gången.

Hans slutsats är att lagen är nu visat sig vara fullkomligt ”meningslös” – då något mer ”kränkande” än närvaro på en ”hemsida för nutida nazister” inte går att föreställa sig.

Och det är, resonerar Thente, givetvis ”anstötligt” att ”omhuldade klassiker släpas fram som ofrivilliga deltagare i en nazisthord”.

Men klassiker existerar just för att människor läser dem – och hur ska man kunna lagstifta om vilka som ska få göra det? Jämför med nationalsången och flaggan – hur ska vi kunna lagstifta om vem som får bruka dem?

Vidare får nog, påminner skribenten, de stora poeterna Esaias Tegnér, Viktor Rydberg och Verner von Heidenstam – med tanke på deras texter – ”skylla sig själva” om ”nazister” och andra ”extremnationalister” omhuldar dem.

Nordfront gav litteraturprofessorn svar på tal
Thente konstaterar sedan att när litteraturprofessorn Rikard Schönström i Sydsvenskan ”vältaligt” läxade uppnazisterna” angående deras antagna oförmåga att rätt förstå skalden Tegnérs dikter – blev han på webbsidan Nordfront lika vältaligt och initierat uppläxad av deras skribent om sitt eget tillkortakommande när det gäller kunskaper om modern nationalsocialism.

Jämförelsen i Nordfronts artikel mellan Tegnérs ord och Motståndsrörelsens värdegrund får högt betyg av Thente, som fortsätter med att konstatera att diktaren Verner von Heidenstam i synnerhet ”pryder sin plats i extremnationalistiska sammanhang.”

Diktsamlingen ”Åkallan och löfte” från 1902 är för Thente, som med avsmak iakttar hur skalden här ”bröstar sig” – en ”tidig matris för den nutida antiglobalismen”:

Mitt folk, det finns annat att bära i hand / än en bräddfull egyptisk gryta

Grytan har här setts som en bild för materiellt välstånd. En vanlig tolkning är att det är bättre att förstöra grytan och lyssna hjärtat i stället.

och intet folk får bli mer än du / det är målet, vad helst det kostar

Thente avslutar sin artikel med att konstatera att vi måste få ”träta om klassikerna” för ”det är det de är till för” och detta är ”deras livsluft”.


  • Publicerad:
    2021-04-15 17:55