JUDISK MAKT. Den nyligen avlidna HD-domaren i USA, Ruth Bader Ginsburg, hedrades för sitt judiska inflytande och sin betydelse för USA.

Judinnan och demokraten Ruth Bader Ginsburg, vars hebreiska namn var Yita Ruchel bat Tzirel och som tillhörde USA:s högsta domstol, dog den 19 september, 87 år gammal.

En vecka senare, på fredagen, hölls en statlig hedersceremoni för henne som varade i två dagar, på Kapitolium i Washington, D.C.

Den omstridda talmannen för Representanthuset, demokraten Nanci Pelosi, höll tal och knöt Ginsburgs betydelse för USA med den betydelse USA:s sextonde president Abraham Lincoln har haft.

Att vänta med den judiska begravningen av Ginsburg-Tzirel var en eftergift som judarna var tvungna att göra för att kunna få en statlig hedersceremoni. Normalt ska den döda begravas skyndsamt, men en hedersceremoni måste planeras, inte minst beträffande säkerhetsarrangemangen. Allmänheten är välkommen att beskåda den hedrades kista.

I Ginsburgs fall med den två dagar statliga hedersvakan höll man extra öppettimmar för att fler invånare skulle kunna komma för att visa Ginsburg sin vördnad, vilket massmedier i USA varit noga med att påpeka.

Högsta domstolen hemlighåller när den verkliga, judiska begravningen hålls; men det sker eller har skett under denna vecka.

Judarna intog Kapitolium
En kvinnlig rabbin som talade på ceremonin, Lauren Holtzblatt från Adas Israelförsamling i Washington. Holtzblatt sade att Ginsburg blev en ikon för USA inte bara för sina juridiska segrar, utan även för sin judendom vars syn på rättsväsendet format lagarna i USA.

Vidare berättade Holtzblatt om en tavla Ginsburg hade på sitt kontor, med texten צדק צדק תרדוף, naturligtvis obegriplig för utomstående. Texten uttalas tzedek, tzedek tirdof och betyder ungefär ”Rättvisa, rättvisa måste du sträva efter”.

De flesta som hyllar Ginsburgs arbete tänker förmodligen inte på att budordet som är hämtat från de judiska heliga skrifterna, endast gäller för judar: Judisk rättvisa som judar vill ha den.

Det finns även en relativt nystartad judisk organisation som bär budordets namn, Tzedek association. Denna syftar till att ytterligare ”reformera” fängelserna och fångvården, vilket judiska organisationer och aktivister i USA har en lång – och revolutionär – modern tradition att göra. Dessa reformer går ut på att en del kriminella ska kunna få ”rättvisa” i form av mildrade straff, eller slippa straff helt.

Holtzblatt yttrade även bönen ”Domare Ginsburg, l’dor v’dor” vilket betyder ”Domare Ginsburg, från generation till generation”; en invokation om överförande av hennes makt till efterkommande judars makt.

Bland andra sörjande vid ceremonin fanns Demokraternas presidentkadidat Joe Biden. Upprörda judar på Twitter – bland andra en annan kvinnlig rabbin, Jill Zimmerman – kritiserade Biden och andra närvarande för att under ceremonin göra det kristna korstecknet när de visade Ginsburg vördnad. De menade att det är ett hån mot judar och i detta fall mot domare Ginsburg att göra det hatade kristna korstecknet.

Andra närvarande visade sina hedersbetygelser på egna sätt. Vakter iförda coronamasker såg på medan Ginsburgs personliga tränare – afrikanen Bryant Johnson – visade Ginsburg respekt genom att göra några armhävningar framför hennes kista.

Ginsburg är den första judinnan och kvinnan som hedras med en statlig hedersceremoni på Kapitolium. Detta gör att kvinnomaktsdomaren Ginsburg enligt kanadensiska Toronto City News fortsätter att skapa historia även efter sitt frånfälle. (Den afrikanska rasaktivisten Rosa Parks fick tvärt emot missuppfattningar inte en statlig hedersceremoni eftersom hon inte officiellt tjänat staten; hon fick istället en motsvarande hedersceremoni avsedd för medborgare.)

Sedan senatorn Henry Clay förärades med en statlig hedersceremoni år 1852 har Kapitolium använts som en plats att hylla landets mest framstående medborgare. Dessa gör tillgängliga för offentlig visning. Traditionellt sett är det tjänstemän, domare och militära ledare som hyllas på detta sätt.

Judar saliga över minneshögtiden
Juden Jake Sherman skrev på Twitter att rabbin Lauren Holtzblatt sjöng den judiska sången Ur mina trångmål (מן המצר) i Kapitolium.

Oavsett politik, om man är jude, är det ett rätt fantastiskt ögonblick att få höra hebreiska sjungen i Kapitolium.

Sången lyder: ”Ur mina svårigheter ropade jag på Herren, och Herren svarade mig och placerade mig på en stor plats”.

Ett Twitterkonto som kallas Ball Head Bones svarar med att hebreiska under lång tid har sjungits bakom Washingtons stängda dörrar.

En av Ginsburgs före detta tjänstemän, Abbe Gluck, sade under en internetsammankomst för Jewish Women International (JWI), att hon och hennes kolleger stod på Kapitolium hela natten och att de var väldigt rörda.

— Det var verkligen som under de ögonblick man får uppleva under yizkor [judiska minnestjänster för de avlidna] och alla de tillfällen för eftertänksamhet som vi har i den judiska traditionen, sade Gluck.

Judar befarar politisk katastrof om en vit kvinna ersätter Ginsburg
JWI har publicerat en protest mot kandidaturen av den katolska, republikanska juristen Amy Coney Barrett som Ginsburgs ersättare. De vänder på Ginsburgs inramade budskap på sitt kontor, och menar att Coney Barrett är Ginsburgs motsats och därför inte ”strävar efter rättvisa, rättvisa”.

Men ingen domare i Högsta domstolen är enväldig eller kan bete sig hur som helst, så det skulle vara förvånande om Coney Barrett skulle kunna gå emot judisk rättvisa i någon större omfattning.

JWI erkänner ändå att rättsväsendet i USA är starkt politiserat: De skriver i sitt upprop mot Barrett att det skulle innebära en ”förolämpning mot demokratin” i USA om Barrett blev vald.

Argumenten som JWI anför mot Coney Barret är desamma som den judiske senatorn Chuck Schumer – ledaren för Senatens demokratiska minoritet – yttrade på söndagen inför Bloombergs kameror.

Schumer anser att domare Barretts tillträde till Högsta domstolen skulle sätta nästan allt på spel, det ”som Amerika tror på och står för när det gäller frågor som sjukvård, arbetsrätt och hbtq-rättigheter och kvinnors rättigheter”.

— En röst för Amy Coney Barrett är en dolk som siktar mot hjärtat av den vård och det skydd amerikaner så desperat behöver och vill ha, läste Schumer från sitt papper.

Schumer fortsatte med att påstå att hans lesbiska dotter vid middagsbordet oroligt viskade till sin ”fru” huruvida de skulle kunna vara ”gifta” i ett USA där Coney Barrett sitter i Högsta domstolen.

För den judiska makten anses Amy Barrett representera ”Vitt privilegium”, oavsett hur mycket hon lyder den judiska maktens krav på följsamhet för deras politiska ambitioner med USA.

Coney Barrett som själv har fem biologiska barn och två adopterade barn från Haiti anses av sina motståndare hota den allt mer liberala abortfriheten i amerikanska stater, något som nedanstående virala video från en kvinna som vill fortsätta kunna få rekreationsaborter förfasar sig över.


  • Publicerad:
    2020-09-29 07:00