RECENSION. Den moderna metal-favoriten Ursinne är tillbaka med en uppföljare till debuten ”Arg, bara arg”. Denna gång låter man tidigare generationers röster kanalisera ursinnet.
För snart ett år sedan gav jag debutalbumet ”Arg, bara arg” med Ursinne fem av fem möjliga i min recension här på Nordfront. Framförallt var det den höga energin och bandets innovativa och moderna tagning på nationell musik som imponerade på mig. När Ursinne nu är tillbaka blickar man dock bakåt, och i albumet ”På trampad mark” presenterar man covers på några av 90- och 00-talets nationella musikscens favoriter.
LÄS ÄVEN: Nationell, ursinnig och arg, bara arg
Frågan är ju då ifall det jag uppskattade med Ursinne, det innovativa nytänket, verkligen kommer att kunna lyfta detta album till samma höjder som debutalbumet när nu Ursinne istället för att agera pionjär går på redan trampad mark.
Ursinne – På trampad mark. Foto: Midgaardshop.com.
Ett bibliotek av ”vit makt” och vikingarock-klassiker
Jag får inleda med att återigen konstatera att jag aldrig varit ett stort fan av 90-talets nationella musik. Mer specifikt den musikstil som kallas ”vit makt” (ursprungligen påtänkt epitet av fientliga krafter) eller kanske mer internationellt RAC (”Rock Against Communism). Den svenska scenen var stor, kanske störst i världen, och musikens betydelse för den nationella scenen då ska inte underskattas. På gott och ont blev det en ungdomlig subkultur att vara nationell, med en egen klädstil och en egen musik att lyssna på, med festivaler och skivbolag och dryckesbröder.
För mig är värdet i denna musik framförallt nostalgi, och ibland humor på ett liknande sätt som memer, snarare än rent musikaliskt. Men bland de låtar som presenteras på albumet ”På trampad mark” finns sannerligen några av de främsta klassikerna som är omöjliga att inte älska.
Vad sägs om ”Drömmen om lyktstolparna” av Nothungs album ”Rock mot demokrati”. Rent tekniskt bara nästan från 90-tal, men i samma anda och förmodligen en av pusselbitarna till den framgångsrika Finspång-memen. Eller Storms ”Hellre död än röd” – som förövrigt är den mest episka covern på hela albumet – med den enkla men ack så genialiska refrängen som enligt ett avslöjande i Radio Nordfront skrevs på 10 minuter av Samuel Almroth på en pizzeria!
Men vi finner här också mer lättsamma låtar som ”Det tredje fiket” av det humoristiska bandet Wåfflor Waffen samt riktiga vikingarock-klassiker som ”Valkyriors dom” av Hel, ”Stolt och stark” av Ultima Thule samt ”Völund” av ett av mina favoritband Völund Smed.
Allt som allt är det ett värdigt bibliotek av låtar från den svenska nationella rörelsens musikaliska historia. En riktigt nostalgisk tripp. Men hur står detta sig, finns det en poäng med detta album eller hade man lika gärna kunna släppa något slags samlingsalbum med originallåtarna?
Trampar upp marken igen
När jag första gången lyssnade igenom ”På trampad mark” var jag varken pessimisstisk eller optimistiskt. Försiktigt började jag känna hur det revolutionära blodet i mina ådror kokade, för att slutligen explodera när fjärde spåret, tolkningen Blå Brigaders ”Imbeciller”, satte igång. Här kände jag igen allt med det Ursinne jag lärt mig att älska med debutalbumet. Man tog en riktigt bra, balladaktig låt om dessa idioter som kört vårt land i botten, och skapade en episk metal-känsla som får mig att drömma om en bättre framtid.
Och så fortsätter det genom hela albumet: Ursinne lyckas uppdatera vårt musikaliska bibliotek i en modern tagning som utstrålar aggression, radikalitet och optimism. 90-talet är inte längre bara något vi skådar bakåt mot likt ett besök på ett museum – det är en energi vi kanaliserar och gör något bättre av, något mer radikalt, mindre subkulturellt och mer segerrikt.
Efter några varv med ”På trampad mark” är jag mer övertygad än någonsin om att det är Ursinne som leder vägen för den nationella musiken på 20-talet, vare sig det gäller att gå på otrampad eller på redan trampad mark.
Den enda anledningen att detta album inte får fem av fem möjliga i betyg är att jag saknar nytt Ursinne-material. Men detta är trots allt ett cover-album och med tanke på hur kreativa Ursinne verkar vara misstänker jag att det inte kommer att dröja tills vi får höra av dem igen.
”På trampad mark” av Ursinne får fyra och en halv av fem möjliga i betyg.
”På trampad mark” går att köpa via Midgård Records.
Ifall du fått mersmak på covers av klassiker kan Nordfront även rekommendera albumet Hild & Skald – Ultima Thule på vårt vis, där de två sångarna tolkar några av Thules mest älskade låtar på ett mer akustiskt sätt. Går också att köpa via Midgård Records.
Hoppa till huvudinnehåll
