Polismannen får order att öppna eld mot familjen i huset. Deras brott består i att de har visat civil olydnad mot staten. Han vet att familjen är oskyldiga och att det är fel. Men vad spelar det för roll? De övriga kollegorna kommer att skjuta.

Kvoteringen i rekryteringen av morgondagens poliskår pågår för fullt. Kraven kommer sannolikt behöva sänkas ytterligare för nå till ”mångfaldens ambitioner”. Detta reser många frågor angående personalpolitikens syfte.

Hur långt är polisen beredd att gå för att göra sitt jobb och att ”tjäna demokratin”? Polismannen som hamnar i konflikt med sitt samvete är ett hypotetiskt fall för att illustrera frågeställningen. Vad var det som gjorde att den utsatta familjen hamnade i denna situation? Det kan ha börjat med en enskild åtgärd från familjens sida som väckte myndigheternas ilska och som fortsatte till en eskalerande konflikt mellan medborgare och stat.

Familjen som är tvingade att skicka sina barn till den mångkulturella skolan får till slut nog och kräver att skolan vidtar åtgärder för att göra miljön dräglig. Det är inte rimligt att barnen ska riskera sina liv för att gå i skolan tycker familjen. Polisen och socialtjänsten blandar sig in i ärendet, då myndigheterna inte kan tolerera detta brott mot skolplikten. Föräldrarna står på sig och trotsar myndigheternas krav. En dag knackar socialtjänst och polis på dörren med beslut om tvångsomhändertagning av barnen. Föräldrarna gör motstånd och barrikaderar sig i huset som snart omringas av extrainkallade polisstyrkor.

Familjen som försvarat det som de anser rätt och riktigt, sina självklara rättigheter, har blivit ett ”hot mot demokratin”. Poliserna får tillstånd att öppna eld. Den enskilde polismannens samvete sätts på prov. Men vad spelar det för roll när han vet att de andra inte tvekar att skjuta om de får möjligheten till det? Polismannen känner sig som en relik från en svunnen tid där folk kände ansvar inför sina handlingar, där den inre rättsuppfattningen satte sina gränser.

Vad har den gamla polismannen gemensamt, annat än uniformen, med sina kollegor som rekryterats i förortens fritidsgårdar, i moskéer och från IV-klasser som inte kan hantera svenska språket? Skulle deras rättsuppfattning som kulturellt kan härledas till lokala krigsherrar i Mogadishu, mutade tjänstemän i Sydamerika och egyptiska tortyrexperter trygga för en poliskår med någon grad av samvete?

Avgör själv.

• Publicerad:
  2011-11-30 00:00