Idag har Nordfront existerat i ett år. Fredrik Vejdeland sammanfattar det år som gått.

Den 8 maj 2012 lanserades Nordfront med dunder och brak. Detta skedde under en tid då organisationen bakom Nordfront fortfarande led av stora omställningar efter att ha haft vissa interna problem. Såväl Motståndsrörelsen som dess hemsida hade räknats ut och illasinnade tungor försökte måla upp bilden av Motståndsrörelsen som ett ”sjunkande skepp”. Vi kan nog konstatera att det inte riktigt blev som de hade tänkt och hoppats på.

Året har möjligen gått upp och ner på individuella områden, men varje månad har vi kunnat tala om generella förbättringar. Mycket av tid och resurser har gått åt till själva bygget, det organisatoriska arbetet, rekryteringen av nya medarbetare och ständiga tekniska förbättringar. Fördelen är att vi under nästa år kan fokusera på så mycket annat än detta.

När ett år nu har gått kan vi bland annat konstatera att Nordfront har en nyhetstjänst som fungerar mycket väl och som växer snabbt. Vi levererar långt fler artiklar än under patriot.nu-tiden fast med bibehållen kvalitet (och på vissa områden en ökad sådan). Sedan ett år tillbaka har vi också mer än fördubblat antalet medarbetare i form av skribenter, översättare, grafiker och annat. Dessutom har vi fått stor hjälp av utomstående personer, vilket vi sällan fick tidigare.

Sedan Nordfronts tillkomst har jag varje månad skrivit ”Månaden som gått” så att Nordfronts läsare kan följa arbetet och våra idéer och tankar. Här följer en sammanfattning över dessa månader.

Ur startgroparna
I denna första ”Månaden som gått” betonades det arbete som IT-chefen Robert Eklund, tillsammans med Robin Hermansson, lagt ner på hemsidan. Under månaden intervjuades Robert Eklund där han förklarade filosofin bakom bygget och att användarvänligheten och enkelheten hela tiden varit ett ledord. För Nordfront har dessa två herrar varit minst sagt ovärderliga.

Vidare framgick att vi återlanserade ”Senaste nytt” som togs bort för några år sedan på grund av att vi inte kunde täcka upp detta område dagligen, att vi satsar på bredd samt att under den första maj-månaden inte mindre än 15 personer skrivit de artiklar och notiser som då fanns på hemsidan.

JK och Pandoras ask
Redan efter en månad stod det klart att ansvarige utgivare för Nordfront, alltså jag själv, var under misstanke om hets mot folkgrupp. Detta gällde en av de första texter som skrivits på Nordfront, Negerpappa stoppar sitt barn i en tvättmaskin, samt en kommentar till notisen Gyllene grynings ledare tar inte avstånd från våld mot invandrare. Uppenbarligen är det enligt Justitiekanslern förbjudet att använda ord som ”negerpappa” eller anse att man inte ska ta avstånd från våld mot invandrare.

Fram tills dess hade vi haft förhandsmodererade kommentarer och strävade efter att följa lagen, men på grund av JK tvingades vi införa efterhandsmodererade kommentarer där det juridiska ansvaret ligger på den som kommenterar och inte på hemsidan. Anledningen till detta beslut är att vi inte vet hur JK:s lotteri fungerar – vilka kommentarer som är lagliga eller olagliga – och att vi aldrig fick några bra och tillmötesgående svar när vi ringde upp dem. Vi misstänkte att denna förändring skulle leda till att det skulle skickas in en mängd av kommentarer som befinner sig i gråzonen och som vi kommer få svårt att efterhandsmoderera. Vi har fått rätt om både mängd och gråzonskommentarer. Nordfront har idag otroligt många kommentarer, vilket är en kombination av förbättrat arbete och att JK öppnade ”Pandoras ask”.

Fribytare med vind i seglen
Efter tre månader kunde vi börja se att vi hade rejält med vind i seglen. I samband med Motståndsrörelsens kampanj i Bollnäs, där en svensk flicka blivit gruppvåldtagen av rasfrämlingar, handlade denna ”Månaden som gått” även om Nordfront som mediemakt. Under månaden hade 1300 Bollnäsbor läst på Nordfronts sida och tagit del av vår syn på situationen i Bollnäs, och en artikel om Bollnäs fick 337 kommentarer där många uppgav sig komma från just Bollnäs. Nordfront avslöjade att polisen ljög, att journalisten ljög samt publicerade brevet där pappan till den våldtagna flickan fördömde antirasisterna, vilket i sin tur bidrog till att dessa inte vågade hålla sin demonstration vid det tilltänkta datumet. Detta är mediemakt och det är precis vad svenskarna behöver just nu – en propagandaapparat som konsekvent och effektivt understödjer deras intressen.

Under månaden arbetade också samhällsredaktören Henrik Pihlström och medarbetarna Richard Johansson och Joakim Wenell med att jaga asylkramare. De infiltrerade asylmöten, intervjuade fastighetsägare som nobbar Migrationsverket och bidrog till Motståndsrörelsens möte mot mångkultur i Mariannelund.

Propagandakriget
Kampanjen i Bollnäs var över och Nordfronts arbete summerades. Kombinationen av gatuaktivism – Motståndsrörelsens signum sedan flera år tillbaka – med en propagandaapparat, Nordfront, hade lett till oanade resultat. 4-500 personer, nationella och Bollnäsbor, hade samlats på torget i Bollnäs för att lyssna till Motståndsrörelsen. Något av ett rekord för den nationella rörelsen i modern tid och återigen en bekräftelse på Motståndsrörelsen kapacitet när det verkligen gäller. Propagandakriget vanns av den nationella sidan mot Hela Hälsingland, SR och Expo tillsammans. Nordfront hade med ett fyrtiotal artiklar om situationen i Bollnäs gått i klinch med systemets lokala medier och samlat fler människor till Motståndsrörelsens möte än den svenskfientliga.

I samband med videodokumentationen av Motståndsrörelsens torgmöte i Bollnäs lanserades ”Kampen i bild” med syftet att ”erbjuda en mer ingående och nästintill ocensurerad dokumentation av större händelser som berör de nordiska folkens överlevnadskamp genom Nordiska Motståndsrörelsen”.

Vi måste ta befälet
På grund av ideologisk mycket tveksam verksamhet inom den nationella rörelsen förklarades vikten av att de bättre krafterna inom denna rörelse måste ta befälet och se till att opportunister får så lite utrymme som möjligt – förslagsvis inget alls. Under månaden kritiserades boken Röd död av Motståndsrörelsens ledare Klas Lund. Boken hade givits ut av kristna personer i syfte att föra fram deras egna privata åsikter i rörelsen och göra dessa ledande. Försöket att införa kristna influenser i den nationella rörelsen misslyckades till stor del tack vare Nordfronts och Nationell.nu:s motangrepp.

Vi lanserade under månaden även Nordfront Debatt för att på sikt föra diskussionen till oss för att undvika att saker och ting spårar ur. Vidare förklarades att många utomlands ser oss som en förebild och att den nordiska rörelsen därför måste ta befälet för att i framtiden sätta standarden för en global nationell rörelse.

Under månaden dömdes tidigare ansvarige utgivare Emil Hagberg för hets mot folkgrupp till en månads fängelse och 6874 kronor i böter för en kommentar som kritiserade ”finansjuden”. En spontan insamling skedde och Nordfronts läsare betalade böterna inom en vecka. Domen i tingsrätten överklagades.

Rekordmånaden
Det hade nu gått ett halvår sedan Nordfront lanserades. Mycket passande blev detta en rekordmånad. Antal läsare, kommentarer och medarbetare hade ökat, liksom det genomslag som skett på Twitter för livsstilsredaktören Paulina Forslund. Vi hade från början haft höga förväntningar, och huvuddelen av dessa hade infriats, men vi kunde knappast ana att Nordfront på ett halvår skulle få fler kommentarer än under alla år på patriot.nu, fördubblat läsarantal eller 21 skribenter under en månad. På sex månader hade tidigare okända personer blivit kända skribenter, exempelvis Martin Saxlind, Marcus Andersson, Rebecca Olofsson, Robin Palmblad, Johan Lindblad och Christian Hamilton.

Under månaden åtalades jag av JK för den notis och kommentar som tidigare anmälts. Detta skedde bara två veckor efter att domen fallit mot Emil Hagberg.

Ständiga avancemang
Det hade nu blivit december. Motståndsrörelsen hade organiserat Aktivistdagarna och Nordfront hade under denna helg haft ett större möte. I samband med detta möte utsågs Martin Saxlind till ny nyhetsredaktör, en roll jag själv hade tidigare men som kommit lite i andra hand på grund av mitt arbete som chefredaktör.

Andra tecken på ”ständiga avancemang” var Pär Öbergs och Robin Palmblads arbete med ”Vi ringer upp”. Det konstaterades att ”Vi ringer upp” är ett unikt koncept inom den nationella rörelsen. Genom denna verksamhet kan vi agera som en slags fackförening för utsatta svenskar och tvätta svenskhatarnas smutsiga bykar offentligt.

En kärleksmånad med Aftonbladet
Under denna månad hamnade Nordfront och andra nationella medier i ett mediekrig med Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg. Under en månads tid bemötte Nordfront Linderborgs galenskaper som kom fram i Aftonbladets kampanj ”Nu granskar vi skiten”. Linderborg däremot, som den reaktionär hon är, försökte skicka polisen på sina meningsmotståndare.

Linderborg förfogade över två jurister som skulle granska eventuella olagligheter hos Nordfront, Nationell.nu, Fria Tider med flera nättidningar. Det uttalade syftet med kampanjen var att ”sätta dit dem”. När inget olagligt gick att finna, och när provokationer inte gav frukt, lanserade Linderborg teorin om att nationell media är kriminell på grund av vad läsare skriver i kommentarsfältet. När inte heller detta verkade övertygande, och andra medier började kritisera kampanjen, antog Linderborg till sist rollen som sårbar kvinna. Linderborg påstod att hon fick sexsamtal på natten, att hon tvingades flytta från sin lägenhet, att hon drömde att hennes son blev stympad av nationella, med mera. I stora drag resulterade bara hennes kampanj i att fler människor blev nyfikna på de ”järnrörssajter” Linderborg velat förbjuda.

Under månaden rapporterades också kring Motståndsrörelsens aktivistdagar, från vilken vi publicerade en film om Aktivistdagarna och en artikel om Klas Lunds föredrag.

Struktur och kontinuitet
Årets första månad blev en ren struktur- och planeringsmånad. Interna dokument togs fram, möten hölls och nya insatser planerade. På grund av denna interna verksamhet hotades det kontinuerliga arbetet att bli lidande, men uppdateringstakten hölls på en god nivå tack vare att andra medarbetare ryckte in, däribland Olof Brandr med sin artikel Jämlikhet, utveckling, radikal dialektik och skapandet av övermänniskan.

Under månadens sista dag lanserades historiesatsningen Dagens datum.

Folkbildning
När denna ”Månaden som gått” skrevs hade Dagens datum haft en månad på nacken och vi kunde därför summera arbetet. Responsen var överväldigande och har fortsatt att vara det. Det har uppenbarligen funnits ett behov av att kontinuerligt bemöta fiendens förljugna propaganda och ge en sann bild av såväl andra världskriget som vårt folks och vår ras historia.

Under månaden samlade Nordfront in pengar till en ny server. Hela beloppet – 22 000 kronor – samlades in på tio dagar av Nordfronts läsare.

Nordfront som nyhetstjänst
Efter några månader med Martin Saxlind som nyhetsredaktör sammanfattades nyhetsredaktionens arbete. Följande skrevs: ”När ’Senaste nytt’ fungerar som bäst är snittet 6 notiser per dag. Med löpsedelsartiklar hamnar vi kring 8-9 texter på Nordfront på en dag. Dagar när Nordfront har ett tiotal texter på sidan konkurrerar vi kvantitetsmässigt med aktörer som Fria Tider.” De som följer utvecklingen på Nordfront har nog inte kunnat missa att Martin Saxlind är rätt man på rätt plats.

Under månaden levererade Motståndsmedia en till mästerlig ”Kampen i bild”, denna gång för att bemöta lögner från lokala medier i Gävle. Vidare fastställdes domen mot Nordfronts förre ansvarige utgivare Emil Hagberg i hovrätten.

Så nu befinner vi oss vid denna månad. Vi skulle kunna kalla april för ”Hitler-månaden” eftersom många texter under månaden kommit att handla om den tyske folkledaren. Visserligen anser jag att det förflutna inte får bekosta nuet, men en månad kan vi nog avvara för världshistoriens största man. Att det blev en ”Hitler-månad” är inte så konstigt då vi genom Dagens datum skrev om Hitlers födelsedag (20 april), Slaget om Berlin samt Hitlers dödsdag (30 april). Vidare sattes hakkorsfanor upp runtom Sverige, antagligen som en symbolisk handling för att visa att nationalsocialismen inte är besegrad, som gav Nordfront möjligheten att publicera unikt material (här och här). Intressant nog fick en kamprapport, Hitler-tårta i Strömsund, runt 5500 läsare. Detta då den blev en ”snackis” på Twitter.

Otroligt mycket mer än vad som får plats här har hänt under året, men ingen person som bidragit till Nordfronts utveckling är glömd. Frågan nu är vad vi kommer att rapportera om under nästa ”Året som gått?” Vi kommer att kunna rapportera om nya redaktörer, skribenter, medarbetare och en hemsida som är dubbelt så levande som den nuvarande, vilket i så fall kommer att ha gjort Nordfront till en form av maktfaktor. Vi kommer kunna berätta om nya satsningar som just nu planeras, som vi löst diskuterar kring eller som ännu inte har hamnat i ett idéstadium. Framförallt kommer vi att ha rapporterat om tre mycket stora förändringar som du inte får missa.

Tack för året som gått och på återseende!

• Publicerad:
  2013-05-08 23:52

Kategoriserat som:
• Månaden som gått
• Nordfront