MEDIA • En analys av de senaste tio årens ägande av nyhetsföretagen i Sverige visar att ett fåtal stora koncerner äger allt mer av marknaden.

Tobias Lindberg är forskare vid Nordicom, ett centrum för medieforskning vid Göteborgs Universitet, och har gjort en analys av ägandet på Sveriges nyhetsmarknad de senaste tio åren. Den största förändringen är att allt fler tar del av nyheter digitalt nu jämfört med 2014. Det har lett till att de företag som brukade annonsera i de traditionella svenska medierna har ”följt kunderna” och börjat göra reklam på plattformar som Facebook och Google där det är hård konkurrens. Lindberg är säker på att denna utveckling kommer fortsätta.

Utan annonsörernas pengar blev det svårt för mindre medieföretag att klara sig, speciellt då det krävdes kostsam digitalisering för att locka läsarna, och de köptes upp av större företag och senare stora koncerner. Detta gäller speciellt för tidningsbranschen där ett fåtal stora koncerner köpt upp de flesta av de mer än 140 dagstidningarna i Sverige. En annan konsekvens av koncernerna är att det utländska ägandet ökat då de norska tidningskoncernerna Schibstedt, Amedia och Polaris köpt upp delar av marknaden.

– Bara sedan 1990 har antalet ägarbolag på den svenska tidningsmarknaden minskat från 130 till dagens färre än 60. En stor del av den här minskningen har skett under de senaste tio åren, säger Tobias Lindberg.

I studien står det bland annat: ”År 2022 fattades många av de mest centrala besluten på den svenska tidningsmarknaden på endast tre huvudkontor; belägna i Norrköping och Stockholm i Sverige och Oslo i Norge. […] Hela 85 procent av marknadens omsättning koncentrerades 2022 till ägare i Norrköping, Oslo och Stockholm.”

Lindberg ser risker med det koncentrerade ägandet som att alla medier har samma syn på vad som är nyheter och hur man ska arbeta vilket kan leda till att alla får samma utbud. Det kan också bli svårare att nå ut med åsikter som avviker från vad som anses vara ”korrekt”. Dessutom kan folk tappa intresset för det man presenterar i media om till exempel politik eller ekonomi om de upplevs för intetsägande och strömlinjeformade.