EUROPA • EU:s medlemsländer kunde återigen inte enas om att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera kriget i Ukraina. Istället har man tagit en gigantiskt lån – med EU-budgeten som säkerhet.

Efter en lång natts förhandlingar stod det på fredagsmorgonen klart att EU inte kunnat enas om att använda tidigare frysta ryska statliga tillgångar för att finansiera Ukraina. Återigen stod flera medlemsländer i vägen, då dessa bedömer att det är för juridiskt och finansiellt riskabelt genomföra planen.

Bland länderna som var emot att använda de ryska tillgångarna stod Belgien ut. Landets regering har flera gånger påpekat att Kreml varnat för ”allvarliga konsekvenser” om EU använder tillgångarna till kriget. För att ens överväga planen har Belgiens premiärminister Bart De Wever bland annat krävt ”obegränsade garantier” från övriga EU-länder att dela den finansiella bördan ifall Ryssland hämnas.

Belgarna fruktar framförallt att det belgiska finansinstitutet Euroclear – som har en mycket stor del av Rysslands frysta statliga tillgångar – blir ett prioriterat mål för ryska motåtgärder.

— Användningen av frysta tillgångar hos Euroclear kan få potentiellt skadliga konsekvenser för detta land och för Europa som helhet, sa premiärministern till det belgiska parlamentet nyligen.

Även Italien och Österrike har varit kritiska mot att använda de ryska tillgångarna som krigskassa. Claudio Borghi från det italienska regeringspartiet Lega är en av dem som varnat för konsekvenserna.

— Hur kan man tro att en bokstavlig stöld av ett annat lands pengar inte skulle leda till ytterligare katastrofer? Den första konsekvensen är att Ryssland kommer att känna sig fritt att konfiskera alla utländska tillgångar, säger Borghi i en kommentar till Financial Times (FT).

FT citerar även en anonym medlem av den österrikiska regeringen som beskriver situationen som ”juridiskt okänt territorium”.

— Ärligt talat finns det en växande oförståelse för varför EU-kommissionen inte helt enkelt för en mer omfattande dialog med medlemsstaterna och åtminstone ger dem en känsla av att deras farhågor tas på allvar, säger han.

Kritiken mot planen kommer även från flera tunga internationella finansinstitutioner, däribland EU:s egen centralbank ECB. Banken har varnat för att Europa inte bör ”vapenisera” euron då detta i längden kommer att underminera dess ställning internationellt. Idag använder många länder euron som reservvaluta, men ifall EU visar att man godtyckligt kan stjäla sådana tillgångar fruktar ECB att dessa kommer att leta efter andra alternativ.

Kristersson beklagar utfallet

Förslaget att använda de frysta ryska tillgångarna var EU-kommissionens huvudförslag för fortsatt finansiering av Ukraina. EU-ledarna tvingades dock istället enas om att ta ett gigantiskt gemensamt lån för ändamålet, och därmed skuldsätta EU:s befolkningar ytterligare. Lånet, som motsvarar cirka en biljon svenska kronor, ska istället för ryska tillgångar ha EU-budgeten som säkerhet.

På SVT Nyheter kan man läsa att beslutet var en ”besvikelse” för länder som Sverige och Tyskland, vars företrädare ivrigt förespråkade användandet av ryska tillgångar.

— Det var inte i närheten, och jag beklagar det, sa statsminister Ulf Kristersson på en pressträff under fredagsmorgonen.

Ungern, Tjeckien och Slovakien ville överhuvudtaget inte delta i finansieringen och tilläts stå utanför i syfte att undvika att de använder sina veton.