CENSUR. Europaparlamentet antog under torsdagen en resolution betitlad ”Combating anti-semitism”. Dels uppmanas samtliga medlemsländer att anta den mycket vida definition av antisemitism som utarbetats av International Holocaust Remembrance Alliance, dels uppmanas medlemsländerna att vidta långtgående åtgärder för att bekämpa det som ska anses träffas av den nya, gemensamma antisemitism-definitionen.

Det är mot bakgrund av den påstått ökade antisemitismen i Europa som Europaparlamentet nu förklarar sig redo att arbeta för ytterligare inskränkningarna av de legala möjligheterna att diskutera existensen av judisk makt.

Den nya antisemitism-definitionen, som utarbetats av International Holocaust Remembrance Alliance (IRHA) och som man nu uppmanar samtliga medlemsländer att officiellt anta, tar nämligen i hög grad sikte på att attackera just politiska diskussioner. I synnerhet då sådan som rör förekomsten av kollektiva judiska intressen och att judar skulle kunna tänkas ha sin primära lojalitet till dessa snarare än värdlandet de verkar i.

Israel, Storbritannien och Österrike har redan antagit definitionen av antisemitism, som tar sin utgångspunkt i att ”antisemitism är en särskild uppfattning om judar, vilket kan uttryckas såsom hat mot judar”. Den uppfattning om judar som här åsyftas ska enligt IHRA exempelvis ta sig uttryck i att man ”anklagar judiska medborgare att vara mer lojala till Israel, eller till påstådda intressen hos judar ute i världen, än sina egna nationers intressen”, ”förnekar det judiska folket deras rätt till självbestämmande, t ex genom att hävda att staten Israels existens är en rasistisk strävan”, eller att man sprider ”myten om en judisk världsomfattande konspiration eller en om att judar kontrollerar media, ekonomin, den politiska makten eller andra samhällsinstitutioner”.

LÄS ÄVEN: Storbritannien inför en ny definition av antisemitism

Det återstår att se i vad mån det ska anses antisemitiskt att blott referera till inflytelserika judar såsom Göran Rosenberg och Barbara Lerner Spectre, som öppet deklarerar att det finns just ett judiska intresse av att verka för ett mångkulturellt Europa. Oklart är också vilka faktiska konsekvenser som ska träffa de som agerar eller uttrycker sig antisemitiskt.

Resolutionen medför inga formellt bindande verkningar för medlemsländerna i nuläget, den är enbart att se som ett symboliskt uttryck för vad majoriteten av politikerna i Europaparlamentet på sikt vill åstadkomma.

Resolutionen kan se som ett symboliskt uttryck för vad Europaparlamentet på sikt vill åstadkomma.

Bland de åtgärder man vill se återfinns bland annat mer skolundervisning om ”förintelsen” och judars situation, där resolutionen ”belyser att skolor erbjuder en unik möjlighet att förmedla värderingar av tolerans och respekt, eftersom den når ut till alla barn från en tidig ålder”. Vidare önskar man mer pengar till projekt som ska stärka banden till det judiska civilsamhället, mer träning till poliser i att bekämpa så kallade hatbrott, att stötta medierna till att arbeta för mer uppskattning i samhället av ”mångfald” och att träna journalister i hur man ”hanterar antisemitism”.

LÄS ÄVEN: Efter Brexit: Sex punkter för att förvandla EU till en superstat presenteras

De åtgärder som kanske är att betrakta som mest kontroversiella är uppmaningen om att medlemsländerna inte bara ska verka för att antisemitiska gärningar lagförs ”offline” såväl som online, men att medlemsländerna därtill ska försöka påverka ISP:er, sociala medier och andra IT-relaterade aktörer till att prompt bekämpa och stoppa den påstådda antisemitismen. Det ligger i linje med den ”Code of Conduct” EU-kommissionen tillsammans med Microsoft, Facebook, Twitter och Youtube förra året arbetade fram med väsentligen samma syfte.

För de som hoppas på ett öppnare debattklimat med Sverigedemokraterna är nyheterna dystrare. Omröstningen om resolutionen genomfördes förvisso i huvudsak utan att man registrerade vad respektive parlamentsledamot röstat för, så något formellt protokoll där deras röster om resolutionen i sin helhet framgår finns inte. Studerar man videoupptagningen från plenisalen under omröstningen framgår emellertid att Sverigedemokraternas två ledamöter Kristina Winberg och Peter Lundgren lät sträcka sina händer för att signalera sitt ja till att kväsa judemedveten regimkritik.

Även i EU-parlamentet tycks Sverigedemokraterna främst vilja främja judiska intressen.

Huruvida de kommer kunna genomföra motsvarande åtgärder i en eventuell regeringsställning i Sverige återstår att se. Sådant påverkansarbete från staten mot internetaktörer torde stå i strid med de ändamål som bär upp det grundlagsskyddade censurförbudet i Yttrandefrihetsgrundlagen 1:3, något Justitiekanslern (JK) uttalat medför att det enbart får förekomma när mycket starka skäl i nivå med att människoliv står på spel är aktuellt. (JK-beslut av den 2006-03-24, dnr. 1319-06-21)

Källor:
European Parliament resolution of 1 June 2017 on combating anti-Semitism
Press Release Document – Antisemitism (IHRA)

  • Publicerad:
    2017-06-02 22:37