INRIKES. Jaffar Jawad Ridha, tidigare ordförande för Muslimer för fred och rättvisa, snokade som anställd i Skatteverkets datasystem där han under flera år gjorde närmare 200 privata slagningar. Han frikändes dock av tingsrätten eftersom det ”inte kunde anses som bevisat” att Jawad Ridha förstått att detta var otillåtet, trots att han undertecknat ett sekretessavtal där det tydligt framgick.
Det är i vissa fall inte straffbart att snoka i Skatteverkets datasystem. (Public Domain).
Jaffar Jawad Ridha, 850307-0933, tidigare ordförande för Muslimer för fred och rättvisa i SMFR Norra Stockholm, frikändes på fredagen för dataintrång efter att under flera år snokat i Skatteverkets datasystem.
Som anställd vid Skatteverkets huvudkontor i Solna gjorde han olovligen 168 slagningar mellan 2016 och 2019, bland annat i system som Navet, eSkattekonto, Skattekonto och Basregistret.
Jawad Ridha var nyfiken på vad som fanns i registren gällande både honom själv, hans släktingar, medlemmar i två bostadsföreningar som han själv var med i och anställda hos Skatteverket och anhöriga till dem.
Jawad Ridha erkände att han gjorde de olovliga sökningarna i ”privat syfte”, vilket alltså är ett brott, men menar att han ”inte förstod” att detta var olagligt. Detta trots att han undertecknade ett sekretessavtal när han fick sin tillsvidareanställning 2013 som tydligt angav att detta var otillåtet.
I avtalet framgår det det att han endast fick använda sin behörighet för att ta fram sådant som krävdes för att utföra sina arbetsuppgifter och att det inte var tillåtet att i privat syfte ta fram uppgifter, inte ens om dessa var offentliga. Jawad Ridha har satt sin namnteckning nedanför texten ”Jag har mottagit ovanstående information och ovan nämnda skrivelser och förbinder mig att följa gällande regler”.
Jawad Ridha hävdade dock att han inte läst igenom det avtal han undertecknat och att han trodde att det var tillåtet att använda Skatteverkets databas för egna sökningar. Han menade att om han”hade förstått att de aktuella slagningarna var olovliga hade han aldrig gjort dem”.
Den nyfikne Skatteverks-medarbetaren har bland annat utfört väntjänster där anhöriga, bland annat hans mamma, bett honom ta fram uppgifter. Han ska även gjort sökningar av Skatteverkets anställda för att vid kalas veta åldern på födelsedagsbarnet för att på så sätt ”framstå som en engagerad kollega”:
De sökningar han gjort på medlemmar i två olika bostadsrättsföreningar har dels varit hänförligt till den tidigare föreningen han bodde i där det förekom stora problem med en granne, dels till den förening han senare flyttade till eftersom han ville se vad det var för personer som bodde där för att undvika liknande problem. Sökningarna som avser kollegor och anhöriga till dem kan t.ex. ha handlat om att han blev bjuden på ett kalas och ville kontrollera åldern på den som fyllde år för att framstå som en engagerad kollega. Sökningarna på hans egna anhöriga har huvudsakligen avsett ”väntjänster” där hans anhöriga bett honom lämna uppgifter.
I domen ges ett exempel på vad som kan anses som dataintrång: ”Ett exempel på dataintrång är att någon, exempelvis på sin arbetsplats, skaffar sig information genom att göra otillåtna slagningar i ett dataregister”.
Trots att det Jawad Ridha gjort är som klippt och skuret ur exemplet på vad som är dataintrång enligt tingsrätten själva, så frikändes Jawad Ridha. Enligt domen kunde åklagaren inte bevisa att Jawad Ridha insåg att det han gjorde var otillåtet, eller att han ens kunde tänkas ha misstänkt att det var det, varför man valde att frikänna mannen.
Källa: Solna tingsrätt, B 5354-20
Hoppa till huvudinnehåll
