JORDBRUK • Länsstyrelserna kräver av regeringen ett snabbt och resolut agerande för att tackla den ekonomiska krisen inom svenskt jordbruk. Jordbruksministern inväntar dock Näringsdepartementets bedömning av läget.

En växande skara lantbrukare i Sverige löper en påtaglig risk att tvingas stänga ned sin verksamhet.

Det är kontentan i ett mejl från fem länsstyrelser till regeringen.

Landshövdingarna varnar i e-postmeddelandet för skaror av lantbrukare, som överväger att lägga ned med anledning av utebliven lönsamhet.

Orsaken till denna utveckling förklaras ligga i de senaste månadernas chockhöjningar av priset på till exempel foder, diesel och el.

Utvecklingen tydliggörs i meddelandet av situationen för en grisbonde som inom loppet av några månader fått se sina månatliga utgifter stiga med 40 000 kronor – en fördubbling.

De fem landshövdingarna önskar ett snabbt agerande från regeringens sida och man vill ha ett omedelbart sammanträffande med ansvariga ministrar.

Skenande kostnadsutveckling mot slutet av 2020?

Enligt Jordbruksverkets årliga redovisning av Sveriges lantbruk var den sammantagna ekonomiska utvecklingen under 2021 visserligen på samma nivå som den för 2020, men mot slutet av fjolåret ska kostnadsutvecklingen ha skenat.

Denna analys delas dock inte av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) som hänvisar till att de flesta lantbrukare förra året ställde in sina planerade inköp inför nästa år med anledning av de höga priserna och bristen på gödningsmedel.

LRF gick så tidigt som i december ut med varningar för en förestående mörk framtid för dem man representerar.

Jordbruksverket beskriver en pessimistisk syn bland svenska jordbrukare på utvecklingen under det kommande året.

Ett scenario med ett inkomstbortfall på en miljard uppges florera i diskussionerna.

Ett flertal riksdagspartier föreslår att man tacklar den förutspådda negativa utvecklingen för jordbruksnäringen nästa år med ett akut krispaket för branschen.

Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) tillkännagav i veckan för TT att hon väntar med att kommentera jordbrukets ekonomiska kris tills Näringsdepartementet utvärderat Jordbruksverket bedömning av läget.

Kritik mot regeringen, krisåtgärder och grovfoder

LRF:s ordförande Palle Borgström anser emellertid att regeringens agerande inte står i proportion till situationens allvar.

— De är påfallande passiva. Sedan blir det tydligt att de tittar bakåt medan vi i LRF räknar på kostnaderna här och nu och vad det får för effekt om de håller i sig framåt, säger han.

Jordbruksverkets analys att företagsinkomsterna för lantbrukare var oförändrade 2021 får underkänt av LRF, som menar att dessa inkomster bevisligen sjönk.

När det kommer till krisåtgärder finns det enligt Jordbruksverket inga tecken på att djur kommer att behöva nödslaktas, något som inträffade under 2018. Då var problemet brist på foder.

De höga priserna har nu istället orsakat att bönderna har övergivit kraftfoder till förmån för så kallat grovfoder. Det har lett att djuren växer långsammare och aldrig når upp till samma kroppshydda som de haft tidigare.