VETENSKAP • En ny studie från Uppsala Universitet visar att det filippinska folkslaget ayta magbukon har den största uppmätta andelen gener från den utdöda apmänniskan Homo denisova.

Man vet fortfarande väldigt lite om den utdöda apmänniskan Homo denisova. Människoarten upptäcktes 2010 genom DNA-sekvensering av fingerben och tänder som hittades i Denisovagrottan i Sibirien.

Forskare har i sin sökan på svar använt DNA-teknik för att förklara var de levde, hur de såg ut, och vad som hände med dem.

Folkgruppen negrito – som ayta magbukon tillhör – har visat sig vara den första moderna människan som slog sig ned på Filippinerna och kom i kontakt med denisovamänniskor.

Ayta magbukon fick barn med Denisovamänniskorna och har sedan dess inte beblandat sig med andra människor så värst mycket. Detta har lett till att ayta magbukon har ärvt en hög andel gener från den utdöda apmänniskan.

— Trots att negritos långt senare har blandats upp med östasiatiska gruppen med liten andel denisova-dna, kunde vi se att deras andel var märkbart högre än för andra folkgrupper. Jämfört med australier och papuaner hade negritos upp till 46 procent högre genetiskt inslag från denisova, säger Maximilian Larena vid Uppsala universitet.

• 

År 2019 upptäcktes dessutom en småväxt människosläkting kallad Homo luzonensis. Detta, tillsammans med den nya uppgifterna, tyder på att flera arkaiska människoarter hade bosatt sig på Filippinerna innan den moderna människan kom dit, samt att de olika grupperna kan vara genetiskt närbesläktade.

Forskarna menar att distinkta populationer av denisovaner beblandade sig med moderna människor på flera olika platser, vid flera olika tidpunkter.

— Den här blandningen ledde till att mängden denisova-generna varierar i genomet hos filippinska negritos och hos andra grupper. På öarna i Sydostasien blandade sig negritos senare med människor som kom dit från östra Asien och som hade lite denisova-gener, vilket ledde till att mängden denisova-gener späddes ut. Men vissa grupper, som ayta magbukton, blandade sig i liten grad med dem som senare flyttade till öarna. Det är anledningen till att ayta magbukton behöll merparten av sina denisova-gener och därför har de högsta nivåerna i världen av sådana gener, säger forskaren Mattias Jakobsson.

Ursprungligen publicerat på Frihetskamp.net.