TRANSFRÅGAN • Unga i Finland som fick ”könsbekräftande behandling” hade efteråt fler kontakter med psykiatrisk specialistvård, enligt en studie. Resultaten stärker den restriktiva svenska linjen, enligt en psykiatriprofessor.

Unga i Finland som sökt vård för ”könsdysfori” hade redan före ”behandling” ett större behov av psykiatrisk specialistvård än befolkningen i stort. Men bland dem som senare fick ”könsbekräftande behandling” ökade kontakterna med psykvården tydligt, enligt en ny studie.

— Det finns ingenting som tyder på att det var positivt med hormonbehandling, säger Mikael Landén, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet.

Studien omfattar 2 083 personer som sökte vård vid Finlands två könsidentitetsmottagningar mellan 1996 och 2019. Samtliga var under 23 år när de först kom i kontakt med vården. Forskarna har med hjälp av registerdata följt hur ofta personerna fick ”specialiserad psykiatrisk vård”, och jämfört utvecklingen med en kontrollgrupp ur befolkningen.

— Det är väldigt rimligt att anta att många besök i psykiatrin inte betyder att man mår bättre, men man får vara lite försiktig när man tolkar resultaten, säger Landén.

Han betonar att resultaten inte säkert visar ett orsakssamband:

— Vi kan inte vara säkra på att behandlingen orsakade det, men det finns ingen signal om att det går i motsatt riktning, att personerna mår bättre av behandlingarna, säger Mikael Landén.

Inget vetenskapligt underlag för transvården

År 2022 skärpte Socialstyrelsen i Sverige rekommendationerna för ”vård” av minderåriga med könsdysfori. Myndigheten bedömde då att det vetenskapliga underlaget var otillräckligt och att riskerna med hormonbehandling kunde väga tyngre än den möjliga nyttan.

Sådan behandling kan enligt riktlinjerna ges i undantagsfall i väntan på mer forskning.

— Studien stärker hållningen som Sverige och Socialstyrelsen har, säger Mikael Landén.

Studien visar också att personer som sökte vård för ”könsdysfori” i Finland under åren 2011–2019 hade dubbelt så stort behov av psykiatrisk vård som de som sökte under perioden 1996–2010. Under 2010-talet ökade antalet diagnoser av könsdysfori i flera västländer.

Personer med könsdysfori har samtidigt oftare även andra diagnoser, som autism, adhd eller depression. Enligt Landén bör sådana problem hanteras först:

— Sen ska man följa barnen och se om man även behöver könsbekräftande vård. Men det får komma senare, när man först har åtgärdat de andra problemen, säger Mikael Landén.