FINLAND Sauli Niinistö åberopade i sitt nyårstal bland annat situationen mellan Ryssland och Ukraina när han på ett ovanligt direkt sätt beskrev möjligheten att Finland söker om medlemskap i Nato.

Finlands president Sauli Niinistö berörde på lördagen i sitt årliga nyårstal säkerhetsläget i Europa.

Han betonade särskilt ”det spända läget mellan Ryssland och Ukraina” som ”en orosfaktor” vilken kan öppna dörren till Nato för Finlands del.

Medlemskap i Nato hör till vår rörelsefrihet”

— Möjligheten att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato, hör också till Finlands rörelsefrihet och valmöjligheter, om vi själva så beslutar, sade Niinistö.

Han hävdade att det förbud mot en utvidgning av Nato österut, som Ryssland åberopar, är obefintligt enligt den europeiska säkerhetsordningen.

Han hänvisade även till ”suverän jämlikhet mellan alla stater” som en självklar princip i den moderna välden.

Presidenten betonade att Europa inte längre kan vara ”endast en åhörare” och sa vidare att EU förvisso är en part när det kommer till Europas säkerhet och motiverade detta med att suveräniteten hos medlemsstater såsom Sverige och Finland ”inte längre nödvändigtvis respekteras utanför unionen”.

Föreställningen att EU skulle stanna vid en roll som ”teknisk samordnare av sanktioner” förkastades i talet av Finlands president, som underströk att ”Europas säkerhet också är Finlands” och efterlyste utvidgade samtal mellan EU och OSSE.

Den finske presidentens sätt att tala om Ryssland i årets nyårstal är enligt Mike Winnerstig, chef för den ”säkerhetspolitiska enheten” på Totalförsvarets forskningsinstitut, något ”kvalitativt nytt.

— Även om talet inte har en explicit udd mot Putin eller Ryssland, så är det underliggande budskapet väldigt Rysslandskritiskt. Mycket mer än vad jag någonsin har sett från Niinistö, säger Winnerstig till Dagens Nyheter.

Chefen för säkerhetspolitiska enheten fäster stor vikt vid Niinistös ordval ”ukaser” istället för ”krav” – där det förra ordet på den tiden när Finland tillhörde Ryssland användes av det styrande ryska skiktet för de påbud som man skickade till sina undersåtar.

Det ryska hotet”

Presidenten påtalade, menar Winnerstig, i sitt tal på ett ovanligt tydligt sätt ett ryskt hot mot såväl finsk som svensk suveränitet.

— Det [presidentens ordval] innebär att stormakten Ryssland vill bestämma hur vi ska agera säkerhetspolitiskt, både Sverige och Finland, vilket Niinistö inte är glad över, resonerar Winnerstig i DN.