INRIKES Polisens senaste rapport om utsatta områden och gängkriminalitet visar att fenomenen som tidigare var okända här ökar trots de insatser som gjorts. Dålig integration ses som orsaken vilket ska avhjälpas med ett batteri av sociala åtgärder.

I Polismyndighetens senaste lägesrapport slås det fast att antalet långvariga kriminella nätverk har ökat från 114 till 151 på bara två år. Detta ses som en tydlig varningssignal om att organiserad brottslighet i Sverige blivit mer djupt rotad, skriver Riks. Samtidigt visar polisens nya översikt av utsatta områden att man nu har 65 stycken i landet.

Av dessa klassas 19 stycken som särskilt utsatta, skriver Samnytt. Där finns bland annat grovt kriminella nätverk, öppen narkotikahandel och en ovilja att samarbeta med rättsväsendet. Cirka 60 procent av skjutningarna som skedde under 2022–2024 har koppling till utsatta områden. Antingen genom att de inträffat där eller att gärningsmännen har koppling till dem.

Vill se satsningar

Den förklaring som ges till att kriminaliteten frodas är misslyckad integration. Det leder i sin tur till hög arbetslöshet och låg skolprestation vilket, enligt Polisen, korrelerar med kriminalitet, droghandel och social misär. Därför vill man se satsningar på skola, tidig förebyggande verksamhet, socialt stöd och jobbskapande, men även att segregationen bryts genom att man ”kontrollerar bostadsfördelningen”. Det ska skapa den ”sociala sammanhållning” som inte finns när de boende har utländsk bakgrund.

Enligt polisen så känner man till cirka 17 500 aktiva gängkriminella vilket är ett så pass stort antal att man ser det som ett allvarligt samhällshot. Runt dessa finns det ytterligare 50 000 personer som har kopplingar till gängmiljön. Men det krävs inte längre att man befinner sig i ett utsatt område för att dras in i dessa grupper.

Rekryterar från mindre orter

— Utvecklingen är tydlig: Unga personer, inte sällan från mindre orter som helt saknar kriminella nätverk, har blivit en del av problembilden kring grova våldsbrott och organiserad brottslighet. Det är något vi ser i alla kommuner, inte bara de med utsatta områden, säger Charlotta Höglund, chef för underrättelseenheten vid Noa.

Trots insatser och nya metoder konstaterar polis och rättsvårdande myndigheter att problemen kvarstår. Det är inte längre fråga om tillfälliga gäng utan om en långsiktig och bestående struktur. Många kriminella grupper med 10 eller fler medlemmar och med dokumenterad aktivitet under flera år fortsätter verka och reproduceras över tid. Man upplever också att möjligheten att bryta de kriminella strukturerna minskat. Vissa befarar att man riskerar att förlora kontrollen över delar av samhällsstrukturen.