CORONAKRISEN. Socialstyrelsen, Region Stockholm och Karolinska sjukhuset har presenterat dokument som ger läkare riktlinjer för prioritet till intensivvård. Motstridiga uppgifter förekommer om i vilken mån och hur dessa riktlinjer tillämpas i region Stockholm där flertalet lediga intensivvårdsplatser samtidigt påstås finnas.

Sjukvårdsledningen för region Stockholm, en region som drabbats mycket hårt av coronapandemin, hävdar att outnyttjad kapacitet för intensivvård fortfarande finns i regionen. Senast på torsdagen påpekade Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm, till Svenska Dagbladet att 79 lediga intensivvårdsplatser står till buds i regionen.

Så här uttalar sig dock Claes Frostell, vice ordförande för SFAI, Svensk förening för Anestesi och Intensivvård:

— Jag har fått veta att prioriteringar [i tillgången till intensivvård] görs i stockholmsområdet och att de är hårdare än för en månad sedan.

Socialstyrelsen har utarbetat dokumentet ”Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden”. Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, förklarar bakgrunden:

— När covid-19 slog till framfördes olika idéer om hur vården ska prioritera, som att personer med viktigare funktion i samhället borde prioriteras. Det är viktigt att allmänheten får veta hur vården prioriterar.

Han fortsätter:

— Man ska inte prioritera så hårt innan man gjort vad man kan för att skaffa fram resurser. Dokumentet gäller nu men tillämpas inte än. Vad vi ser finns det ännu inte en generell brist på intensivvårdskapacitet.

Svd och Aftonbladet skriver båda om ett dokument, ett så kallat beslutsstöd, som utarbetats av Karolinska sjukhuset. Dokumentet handlar om vilka som ska erbjudas intensivvård.

Av dokumentet framgår alltså att behandlande läkare ska fastställa den biologiska åldern hos en patient. Detta är en subjektiv bedömning av personens ålder grundat på hans/hennes allmänna hälsotillstånd i jämförelse med det hos ett genomsnitt av befolkningen.

Den biologiska åldern för patienten ska vara under 80 år för att intensivvård ska medges. Om en patient samtidigt har försämrad funktion i max ett organsystem, till exempel njurar eller lungorna, ska patientens biologiska ålder vara under 70 – 80 år.

En patient som bedöms vara 60–70 år får ha max två sviktande organsystem.

Webbtidningen Kvartal betonar att, även om Karolinska sjukhuset beslutsstöd är det dokument som orsakat mest debatt, så presenterade Region Stockholm redan i mitten av mars ett snarlikt dokument, fast med ännu kraftfullare prioriteringar.

Enligt riktlinjerna som presenteras i detta dokument ska intensivvård förvägras patienter med en eller flera allvarliga systemsjukdomar såsom: KOL, BMI över 40, alkoholberoende/missbruk och pacemakerberoende.

Claes Frostell rådfrågades när Socialstyrelsen nedtecknade sina riktlinjer. Han konsulterades även när Region Stockholm antog sitt dokument. Han kommenterar:

— Regionledningen fick igenom det här dokumentet fort och det var tillämpligt i Stockholm i tio dagar.

Björn Eriksson kommenterar angående region Stockholms dokument:

— Det upprättades för det fall att behovet av antalet intensivvårdsplatser skulle öka oväntat snabbt och överträffa tillgången innan dess att socialstyrelsen hunnit komma med sina riktlinjer.

Han fortsätter:

— Det innebär en hårdare styrning, att man kan pressa nu helt oberoende parter till ett fungerande samarbete.

Louis Riddez, överläkare i kirurgi vid Karolinska sjukhuset och medlem i projektgruppen för fältsjukhuset i Älvsjö, menar att avvägningarna som ligger till grund för beslut om intensivvård sannolikt har utvecklats i en mindre tillåtande riktning:

— Man har kommit med kriterier för hur man ska agera i extraordinärt läge och de är lite tuffare än de brukar vara. Det är farligt om de börjar användas i för tidigt skede, till exempel för att hålla intensivvårdsplatser lediga.

— Man måste fortsätta med normala kriterier tills man har nått ett katastrofläge, då först kan man applicera de här kriterierna och göra en bedömning av de som redan ligger på intensivvård om de ska ligga kvar. För fem veckor sedan skulle fler ha fått intensivvård, om vi har skruvat åt lite för hårt får vi se efteråt.

Johan Styrud, ordförande för Stockholms läkarförening, menar att att man har ”skruvat åt indikationerna” för vem som ska få intensivvård.

— Tidigare la man utan vidare in 80-åringar på intensivvård och det har vi passerat. En 80-årig patient med covid-19 har inte nytta av intensivvård. För fem veckor sedan skulle fler ha fått intensivvård, om vi har skruvat åt lite för hårt får vi se efteråt. Det här kan i praktiken innebära att en person som är 80 år med små men ändå vissa chanser att överleva en behandling inte får det trots att det finns intensivvårdsplatser lediga.

Björn Persson, verksamhetschef för intensivvården på Karolinska universitetssjukhuset och ansvarig för beslutsstödet som sjukhuset har skickat ut, betonar att reglerna för prioriteringar som presenterats, syftar till att bättre kunna tillgodose patienters behov:

— Syftet med dokumentet är att vara ett stöd för våra läkare på sjukhuset, både på intensiven och på avdelningarna, att bedöma förutsättningarna för den individ de har framför sig, om den kan ha nytta av intensivvård eller inte.

Han bekräftar vidare att beslutstödet tillämpas, men vägrar kalla det för ”prioriteringsstöd”.

Tidigare i veckan skrev SFAI brev till socialminister Lena Hallengren där man begär att regeringen utlyser ett nödläge inom sjukvården. Syftet ska vara att man snabbt ska kunna skicka patienter, personal och resurser mellan olika regioner.

Källor:
Trots att intensivvårdsplatser står tomma: ”Hårdare prioriteringar görs redan”
Läkare: Otydligt vem som ska få intensivvård
Dokument visar: De prioriteras bort från intensivvård

  • Publicerad:
    2020-04-11 22:10