Dagens datum 24 april: Denna dag återvänder den finlandssvenske polarfararen Nordenskiöld efter Vegaexpeditionen. Nordenskiöld hade funnit och genomseglat Nordostpassagen.
JUDISK MAKT. Nu införs förbud mot bojkott av israeliska varor och tjänster efter judisk-amerikansk modell.
Lokala myndigheter, offentliga institutioner och till och med en del studentföreningar på universiteten i Storbritannien kommer att i lag förbjudas bojkotta oetiska företag med judiskt eller israeliskt ägande.
I USA har många delstater stiftat denna typ av lagar, och den brittiska lagen är skriven med de judisk-amerikansk antibojkottlagarna som modell. I framtiden kommer inga offentligt finansierade institutioner längre tillåtelse att vägra köpa varor från företag som har intressen i vapenhandel, fossila bränslen, tobaksprodukter eller illegala israeliska bosättningar på palestinsk mark på västbanken. De offentliga organisationer som fortsätter att bojkotta varor producerade i Israels intressen kommer att möta ”hårda straff” säger icke-juden Matt Hancock som är minister för Konservativa partiet och är den som har satts som talesman för denna nya lag. Det var även Hancock som skickades till Israel i februari för att kommunicera denna nya lag till vänlandet.
”Bojkott av Israel underblåser antisemitismen!”
Skälet som ministrarna anger för att införa denna nya lag är att slå ner på beteenden som ”underminerar goda samhällsrelationer, förgiftar och polariserar debatten, och underblåser antisemitismen”, som det uttrycks. Man vill förhindra att kommuner, som Leicester gjorde 2014, inför sådana sanktioner mot israeliska varor.
En företrädare för den anti-israeliske Labourledaren Jeremy Corbyn, själv med judiskt påbrå, säger att regeringens nya lag är en ”stor attack mot demokratiska friheter”.
— Denna regerings förbud skulle ha gjort åtgärder mot apartheid i Sydafrika olaglig. Ministrarna talar om decentralisering, men i verkligheten tvingar de på det konservativa partiets politik på kommunerna.
En talesman för de nationella studentföreningarna sade att hon var bekymrad över alla former av yttre påverkan som kan hindra studentföreningar att fatta beslut som påverkar de studenter de representerar.
”Bojkott av Israel hotar den nationella säkerheten!”
Men Hancock säger att den nuvarande situationen när lokala myndigheter har autonomi att göra upphandlingar och inköp baserade på etiska överväganden ”underminerar Storbritanniens nationella säkerhet”. Vilka hot Israel har kommit med gentemot Storbritannien, om några, talar inte Hancock om, men säger att de måste ”utmana och hindra dessa splittrande bojkotter”.
— De nya riktlinjerna om anskaffande av varor i kombination med förändringar vi gör hur pensionsfonder kan investeras kommer att minska risken för att skadlig och kontraproduktiv lokal utrikespolitik underminerar vår nationella säkerhet”, säger Hancock.
Israel är viktigare än de egna medborgarnas rättigheter
Hugh Lanning som är ledare för PSC, Palestinska solidaritetskampanjen, säger att det är tydligt hur Storbritannien förhåller sig till mänskliga rättigheter och internationell rätt.
— Som om det inte räckte med att den brittiska regeringen vägrar agera när den israeliska regeringen bombat och mördat tusentals civila palestinier och stulit deras hem och land, ska de nu utvidga sin passivitet till att omfatta alla andra offentliga institutioner. Vilka brott Israel än begår mot de internationella lagarna är det viktigare för dem att ha en militär bundsförvant än att deras egna medborgare och institutioner har rättigheter att stödja mänskliga rättigheter, säger Lanning.
Regionala bojkotter i Storbritannien
Det genomförs ibland mer eller mindre spontana bojkotter mot Israel runt om i Europa. För att bekämpa denna ”antisemitism” sätter judiska lobbygrupper in alla knutar för att styra olika länders politik. För ett år sedan meddelade det franskägda bolaget Veolia — som ansvarar för en stor del av sophanteringen åt lokala brittiska myndigheter — att de tänkte stänga sin verksamhet i Israel. Beslutet fördömdes av Frankrikes tidigare president, juden Nicolas Sarkozy, som har sagt att ”bojkotter mot Israel är oacceptabla”.
Beslutet följde på en kampanj att Veolia skulle upphöra med sin verksamhet på de ockuperade palestinska områdena efter bland annat hot från den Labourstyrda staden Birmingham om att företagets kontrakt med staden kanske inte skulle komma att förnyas efter 2019 om man inte upphörde med sin verksamhet på västbanken.
Judiska intressegrupper har nyligen påbörjat en juridisk översyn av Leicesters beslut 2014 som de hoppas kommer att leda till åtal, eftersom stadens bojkottkampanjer mot Israeliska varor enligt judarna innebar en ”order till Leicesters judar att ge sig av från stan”.
I augusti samma år rekommenderade Skottlands regering starkt sina kommuner att ”undvika handel och investeringar från illegala bosättningar”, även om varje fall skulle bedömas för sig. Fyra skotska kommuner har lovat att bojkotta israeliska varor: Clackmannanshire, Midlothian, Stirling och West Dunbartonshire.
I december 2017 tvärvände de två walesiska kommunerna Gwynnedd och Swansea från sina beslut att bojkotta israeliska varor efter att den resursstarka Jewish Human Rights Watch (Intresseorganisationen för judiska mänskliga rättigheter) stämde dem. Kommunerna motiverade tvärvändningen med att säga att ”förslagen hade varit icke-bindande och gäller inte längre”.
Hoppa till huvudinnehåll
