Flyktingars resor till hemlandet ska nu kartläggas
2024-12-05 19:15
INTELLIGENS. Forskning visar att kurvan för genomsnittligt IQ i västländer ökade till mitten av 90-talet för att därefter ha vänt nedåt. Forskare har spekulerat om orsakerna, men studierna och spekulationerna om utvecklingens orsak visar sig i vissa fall vara riggade.
I en artikel i SvD redogör journalisten Maria Jelmini för forskning om utvecklingen i modern tid av kurvan för genomsnittligt IQ i ekonomiskt starka västländer.
Generation efter generation steg genomsnittligt IQ i ett trettiotal ekonomiskt starka västländer. Fenomenet brukar kallas Flynn-effekten, efter den nyzeeländska forskaren James Flynn, som genomförde intelligenstester i dessa länder.
I studien med mest längst tidsspann undersöktes norska värnpliktiga. Redan hos personer födda på 1930-talet såg Flynn en stadig ökning i IQ över åren bland dessa. I en annan studie hade amerikanska soldater inför andra världskriget i snitt 11 poäng högre IQ än soldater testade innan första världskriget.
Enligt Flynn ökade genomsnittligt IQ under trettio år med nästan tre IQ-poäng per decennium i alla länder där mätningar gjorts.
Dessa data har genererat olika sorters teorier om orsakerna till denna positiva utveckling:
Familjerna blev under denna period mindre i dessa länder. (Forskning från 1950-talet tyder på att barn med många syskon har lägre IQ än barn med få.)
Men utvecklingen med ökat genomsnittligt IQ i de undersökta länderna ska ha vänt en bit in på 1990-talet, för årskullar födda efter 1975, något som tidigare uppmärksammats av Nordfront.
Detta enligt den norska forskaren Jon Martin Sundet, som 2004 i tidskriften Intelligence publicerade sin artikel The End of the Flynn Effect. Som underlag hade han IQ-tester utförda på hundratusentals norska mönstrande unga män sedan 1950-talet.
De norska testen utgjordes av tre deltester: matematisk förmåga, ordförståelse samt klassisk IQ-test som mäter abstrakt tänkande – även kallat Ravens matris.
Uppgången och den senare nedgången av genomsnittligt IQ är tydlig inom alla tre deltester men är allra kraftigast i de två första.
2017 publicerade James Flynn i samma tidskrift en artikel som visade på samma mönster som i Sundets undersökning: IQ-poängen minskade, mest i Skandinavien och Finland, men även i många andra ekonomiskt starka västländer.
I Norden hade en genomsnittlig förlust på 0,23 IQ-poäng per år skett sedan 1990-talet. På 30 år hade de nordiska länderna tappat så mycket som 6,85 IQ-poäng. Finland och Norge hade tappat tappat mest, Danmark något mindre. För Sverige saknades data då allmän värnplikt med tillhörande IQ-test hade avskaffats.
Forskare kom även här med förklarande teorier:
Politisk korrekthet står i vägen för intellektuell heder
En tydlig konflikt uppstod mellan forskare som såg gener som en avgörande faktor i orsakssambandet och de som inte gjorde det. En norsk forskargrupp ville därför fastställa huruvida gener är en avgörande faktor eller ej i sammanhanget.
Forskarna Ole Røgeberg och Bernt Bratsberg granskade därför IQ-tester från mönstringstillfällen från sextiotalet till nittiotalet. De studerade inte bara skillnader mellan årskullar utan även mellan bröder.
Studien visar att IQ har minskat över generationerna men också att de yngre bröderna har lägre IQ än sina äldre bröder. Forskarna tog det faktum att IQ-poängen tycktes minska även inom familjer till intäkt för att gener inte är en avgörande faktor i sammanhanget.
— Det betyder att det borde vara någon typ av miljöfaktorer, och inte gener, som ligger bakom – både bakom uppgången och nedgången. Det måste vara något annat som gör att de som fötts ett bestämt år kommer lite högre upp eller lite lägre ner för att de fötts just det året, jämfört med brodern, kommenterar Ole Røgeberg.
Forskarna avfärdar teorin om massinvandring som en orsak till den sänkta IQ-nivån genom att hänvisa till att undersökningen omfattat pojkar med ”norskfödda föräldrar”.
Den självklara invändningen här blir att termen ”norskfödd” inte duger för att definiera någons genetik. En person som föds i Norge kan naturligtvis ha sitt ursprung i ett annat land och genetiskt tillhöra en annan ras eller ha föräldrar med ett sådant ursprung. Här tycks politisk korrekthet stå i vägen för intellektuell och vetenskaplig heder för dessa forskare.
I det fall termen ”norskfödd” faktiskt skulle användas för en person som till sin genetik är norsk eller nordisk, varför undviker forskarna att undersöka intelligensnivån hos icke-norrmän (härstammande från länder med lågt genomsnittligt IQ) som vistas i landet? Om man vill undersöka befolkningens intelligensnivå bör man väl sträva efter ett representativt urval – i synnerhet om man omfattar uppfattningen att alla som bor i Norge eller är norska medborgare är norrmän?
Massinvandring av lågintelligenta människor till ett land kan vidare antas sänka den genomsnittliga intelligensnivån hos landets befolkning inte bara genom de lågintelligentas blotta existens, antal och bidrag till genpoolen utan genom att de intelligenta ”dras ner” i och med att den intellektuella nivån i klassrum och på utbildningar sänks med sannolikt resultat att de mer intelligenta eleverna och studenterna hämmas i sin utveckling.
De norska forskarna menar vidare att även betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå kan uteslutas, då alla barn i syskonskaran inte har drabbats lika mycket enligt undersökningarnas data.
Miljögifter avfärdas också som förklaring till den sänkta IQ-nivån, eftersom man inte sett samma minskning i hela världen. Att Skandinavien trots sina regleringar och gränsvärden skulle ha mer miljögifter nu än på 1970-talet förefaller enligt Røgeberg helt osannolikt.
En brittisk psykolog har i en metastudie utfört ett flertal experiment som tyder på ett samband mellan skolmiljö och undervisningskvalitet å ena sidan och genomsnittlig IQ-nivå hos befolkningen å andra.
Han pekar på forskaren Sundets resultat där minskningen av IQ är störst inom matematik och ordförråd.
— De två testerna är mer direkt kopplade till färdigheter som du lär dig i skolan. Jag tror att det handlar om att ungarna inte lär sig det här på samma sätt längre. De har datorer, de behöver inte räkna. Och ord förändras över tid, säger han.
Även Flynn svävar på målet
Flynn förutspår i sin studie från 2017 att utvecklingen i Norden endast är ”i sin linda”. Han menar att utvecklingen mot lägre intelligens kommer att fortsätta.
”Skolorna blir helt enkelt inte bättre än de var runt 1980”, försäkrar han.
När det gäller orsakerna till denna utveckling, svävar han dock på målet. Som möjliga förklaringar skönjer han minskat läsande i allmänhet och minskad tid spenderad på läxläsning. Det faktum att skolmiljön förändrats av massinvandring av människor med låg genomsnittlig IQ-nivå nämner han inte.
IQ-begreppet och intelligensmätning överhuvudtaget har på senare år av kulturmarxister kritiserats för att endast mäta hur man tänker och verbaliserar inom ”en viss kultur”, det vill säga den västerländska. Man har även hävdat att det finns ”flera sorters intelligens” och härvid som regel listat olika färdigheter som kan innehas av invandrare från den globala södern samtidigt som man påtalat att det är en nödvändig uppgift för landets ursprungliga befolkning att integrera sig in i mångkulturen.
Samtidigt visar mycken annan forskning att det finns ett tydligt samband mellan högre IQ å ena sidan och bättre skolresultat, större framgång i arbetslivet, bättre hälsa samt längre liv å andra.
För den vakne betraktaren framstår det som uppenbart att vändningen av den förut uppåtgående kurvan för befolkningens genomsnittliga IQ-nivå i västländer med stark ekonomi sammanfaller med den tidpunkt då massinvandringen till dessa länder från länder med en befolkning med lågt genomsnittligt IQ hade pågått tillräckligt länge för att i grunden sätta avtryck. Det faktum att vissa i övrigt seriösa forskare går omvägar kring denna ”elefant i rummet” torde tyda på att dessa forskare värnar om sin karriär genom att inte provocera makten med förbjudna sanningar.