MILJÖ ## Forskare som fördjupat sig i vissa larvers konsumtion av skadliga plaster ser en i detta en lågkostnadslösning på det största globala miljöproblemet – och som sådan förbisedd av dagens makthavare.

En hel del ord, men väldigt lite handling, kännetecknar globalisters hållning till ett miljöproblem som de vanligtvis inte direkt förnekar, men helst förpassar till en undanskymd plats i koldioxid-narrativets skugga. Medan den tillämpade forskningen inom forskarvärlden normalt har lättare att finna finansiärer än grundforskningen råder det omvända förhållandet för studier rörande plastkonsumerande larver som en lösning på ett eskalerade miljöproblem.

Ett besläktat forskningsfält är det, där mikroplasters förekomst och verkan i människokroppen undersöks. Ett annat för ämnet ”plastnedbrytande larver” högst relevant forskningsområde är det, där världens värsta plast-förorenande länder respektive företag listas, de förra på en tio-i-topplista, de senare i form av en fem-i-topplista. De ska i sammanhanget framhållas att båda listorna bygger på produktion av plast som enda faktor, medan länders bidrag till nedsmutsningen garanterat påverkas av hur plastavfall hanteras av samhället och dess befolkning. Vad företagslistan beträffar, så är det varje enskilt företags andel av världsproduktionen som anges.

Länder

  1. Singapore
  2. Australien
  3. Oman
  4. Nederländerna
  5. Belgien
  6. Israel
  7. Hongkong
  8. Schweiz
  9. USA
  10. Förenade Arabemiraten

26. Sverige

Företag

  1. Coca Cola: 11 procent
  2. PepsiCo: 5 procent
  3. Nestlé: 3 procent
  4. Danone: 3 procent
  5. Altria Group: 2 procent

Plastkonsumerande larver

Två oansenliga larver, i fel miljö att betrakta som skadeinsekter, har visat sig kunna livnära sig på diverse plastsorter, vilkas miljöfientliga komponenter i larvernas tarmsystem bryts ned till naturvänliga föreningar.

Medan grundforskning lett i bevis att larverna Mindre mjölbagge (Svartbaggens larvstadium) samt Vaxmalslarv konsumerar och bryter ned plaster till naturliga komponenter saknas ännu studier, vars resultat som skulle kunna ligga till grund för en stor satsning på produktion inom ramarna för ett miljöprojekt. Några exempel på otillräckligt utforskade fenomen är:

  • Exakt vilka larver som lämpar sig för vilka olika plaster är endast delvis utrett.
  • Oklarhet råder ännu kring frågan om hur de för ändamålet nödvändiga stora larvpopulationerna kommer att påverkar ekosystemet i övrigt.
  • Kunskapen om hur man kan skydda plastätande populationer från sjukdomar är begränsad.

Forskare vid det Internationella centret för insektsfysiologi och ekologi (ICIPE) undersöker i en nyligen presenterad studie förutsättningarna att för mindre mjölbagge ska kunna anlitas för plastsanering av förorenade områden i Afrika.

Dr. Fathiya Khamis, seniorforskare vid ICIPE:

– I vårt experiment lade vi 3,6 gram frigolit för 100 till 150 insekter att bryta ner. Och när vi kom på morgonen, var alla exalterade eftersom vi upptäckte att en stor del av frigoliten var förtärd.

Frigolit är en plast som används i isolerande förpackningar och vid tillverkning av engångsartiklar.

– Det mest spännande med den här forskningen är enligt mig insikten om denna insekts förhöjda koncentration av just de bakterier som är kopplade till plastnedbrytning. Vi kommer också att fortsätta undersöka vad som verkligen attraherar denna larv till just denna typ av plast. Det är ännu inte helt klarlagt vilka andra typer av plast den kan äta.

Mindre mjölbaggen är larvstadiet av en svartbagge. I Afrika är den en vanlig skadegörare som figurerar i hönshus och spannmålslager. Grundforskningen syftande till att belägga dess grundläggande plastnedbrytande förmåga i en afrikansk kontext tog två år.

– Så vi var först tvungna att hålla kolonin vid liv till en viss nivå för att kunna utföra vårt arbete, eftersom vi också var lite oroliga. Tänk om vi matar dem med fel typ av plast och de dör? Men de dog inte – en stor investering i både kostnader och tid.

Plast innehåller tusentals miljöskadliga kemikalier, och det pågår en ekologisk debatt om huruvida larver bör användas för att bryta ner plast.

Gerance Mutwol, miljövetare:

– Dessa insekter spelar, även fast de är väldigt små, en mycket stor roll i miljön. Den potentiella ekologiska risken i stor skala är invasiva arter. Vi vet inte heller hur plastintaget i längden kan komma att påverka dessa larvers gener.

Famis och Mutwol framhåller båda att mer forskning på området behövs, närmast förestående i den nu inledda tillämpade forsknings-delen av deras projekt är en studie av olika miljöers grad av lämplighet för plastnedbrytning genom Mindre mjölbagge. De två forskarna förklarar sig vara eniga om att larv-behandling av befintliga plastförorenade miljöer kommer att behöva kombineras med en minskad plastproduktion och ett därav minskat bruk av plast.