BIOLOGI • Sedan USA:s bombning av Iran har Hormuzsundet stängts och över 1 500 fartyg har fastnat i sundet. Det kan skapa ett biologiskt kaos, enligt forskare.

Sedan USA terrorbombade Iran och det strategiskt viktiga Hormuzsundet stängdes har tusentals fartyg blivit liggande stilla i Persiska viken. Den ovanligt långa stilleståndstiden har gett mikroorganismer, alger, havstulpaner och andra ryggradslösa djur möjlighet att etablera sig på fartygens skrov.

Normalt ligger handelsfartyg endast stilla i hamn under några dagar, vilket begränsar tillväxten av organismer på skroven. I Hormuzsundet har många fartyg däremot varit inaktiva i månader, vilket enligt forskarna skapat ovanliga förutsättningar för marina samhällen att växa till.

– Om du hade designat värsta tänkbara scenario är jag inte säker på att du hade kunnat göra det bättre. Det är en perfekt storm, säger Mario Tamburri, huvudförfattare till studien och forskare vid University of Maryland Center for Environmental Science, till The Guardian.

Risk för nya invasioner

När fartygen åter börjar röra sig kan de ta med sig organismer till hamnar över hela världen. Forskarna varnar för att vissa arter kan konkurrera ut lokala djurarter, sprida sjukdomar och orsaka permanenta förändringar i marina ekosystem.

– När du flyttar runt organismer kan de minska den biologiska mångfalden i regionerna där de inkräktar och orsaka lokal utrotning av organismer som de tränger undan, säger Tamburri.

Forskarna pekar särskilt ut länder med liknande varma och salta vattenmiljöer som riskområden, däribland Indien och Singapore. Persiska viken har redan i dag problem med invasiva arter som har spridits genom internationell sjöfart.

Enligt Tamburri är det ofta de mest tåliga organismerna som blir de största hoten.

– De organismer som klarar extrema miljöer blir ofta väldigt bra inkräktare, säger han.

Kräver kontroller av fartyg

Forskarna uppmanar myndigheter och rederier att inspektera och rengöra fartyg innan de lämnar området. Hamnar som väntar på fartyg från Persiska viken bör samtidigt förstärka övervakningen efter nya arter.

Tamburri jämför situationen med smittspridning bland människor och menar att tidig upptäckt är avgörande.

– På många sätt är det som att spåra influensa eller covid. Man vill vara förberedd, upptäcka det tidigt och kunna agera direkt, säger han.