FÖRSKOLA Större förskolor har ökat på bekostnad av mindre, delvis på grund av höjda pedagogiska krav och behov av större personalstyrka, enligt Moa Brydsten. Annika Manni varnar dock för att mindre utemiljöer på storförskolor kan påverka barns utveckling och lekmöjligheter negativt.

Statistik från Skolverket visar att förskolor med färre än hundra barn har minskat de senaste fem åren, samtidigt som stora förskolor ökar. Moa Brydsten (S), ordförande i för- och grundskolenämnden i Umeå, menar att de ökade pedagogiska kraven på den moderna förskolan är en anledning till fler avdelningar och fler barn.

— Den enskilt viktigaste faktorn är kompetensen hos pedagogerna som arbetar med barnen. Idag är nästan alla barn inskrivna i förskolan, och enligt läroplanen från 2018 finns ett mycket större fokus på undervisning, vilket gör att det också behövs en större personalstyrka för att kunna ha pedagogisk verksamhet under långa öppettider, säger Moa Brydsten.

Annika Manni, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, leder ett forskningsprojekt om ”Hållbar utevistelse vid storförskolor”. I projektet har man studerat förskolor i Umeå kommun. Enligt henne har ofta större förskolor mindre utemiljö vilket kan påverka barnens utveckling negativt.

— Om det är en liten totalyta blir det mindre utrymme för barnen att röra sig fritt, då blir det mer trängsel och det kan bli mer konflikter, säger Annika Manni.

Många kommuner har problem med bristen på yta när det byggs nya förskolor och därför har det i tätorter blivit vanligare med förskolor i två plan. Detta kan leda till problem då det blir dubbelt så många barn medan ytan på utegården är densamma.

— De har en bra strategi och vill väl men de är också en del av den här samhällsförändringen. De nya förskolorna följer trenden i design. Det blir en reducering av träd och växter och utemiljön blir striktare, säger Annika Manni.