KULTUR • Som en del av Tidö-samarbetet bestämdes att en svensk kulturkanon ska tas fram. Kommittén som arbetat med kanon har under tisdagen presenterat sitt förslag.

Det var när Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna diskuterade ett regeringssamarbete efter valet 2022 som frågan om en svensk kulturkanon lyftes. Det var framförallt ett SD-krav, som i slutändan också kom med i det så kallade Tidö-avtalet.

Under tisdagen har kommittén som arbetat med kulturkanon under ledning av historieprofessorn Lars Trägårdh överlämnat sitt förslag till kulturminister Parisa Liljestrand (M). Rapporten har enligt kulturministern fått titeln ”En kulturkanon för Sverige”.

Förslaget på kulturkanon innehåller två kategorier: Konstarter respektive samhälle och dessa har sammanlagt tio olika områden. Litteratur, bild och form, musik, film och scenkonst samt lärdom och
sakprosa går under ”konstarter” och för kategorin ”samhälle” ingår lag och rätt, religion, ekonomi, uppfinningar samt offentlighet.

Bland skönlitterära verk, så kallad prosa, finns bland annat “Utvandrarna” av Vilhelm Moberg, “Pippi Långstrump” av Astrid Lindgren men också starkt politiska verk som “Det går an” av Carl Jonas Love Almqvist och August Strindbergs ”Giftas” som båda kritiserade äktenskapet som institution under 1800-talet.

Hyllar judarnas etablering i Sverige

Det kan också noteras att de under området ”religion” återfinns klassiska svenska helgedomar som Vadstena kloster, grundat av heliga Birgitta och Husaby kyrka, samt exempelvis Gustav Vasas bibel. Men man har även tagit med Svenska kyrkans beslut att införa kvinnliga präster och Marstrands synagoga.

Som motivering till att man tar med etableringen av den första synagogan i Sverige i en svensk kulturkanon skriver kommittén i rapporten:

Genom återkommande vågor av invandring har den judiska närvaron inom konst, kultur, vetenskap, statsförvaltning och näringsliv förstärkts och berikat landet – samtidigt som antijudiska och antisemitiska strömningar regelbundet behövt stävjas.

Ska användas för att integrera främlingar

Enligt Lars Trägårdh bör regeringen nu inrätta en stiftelse som tar fram tryckt material om kulturkanon, som sedan kan användas i exempelvis skolan och för att lära ”nyanlända” att bli ”svenskar”.

— Det viktiga är att inkludera alla medborgare. Ett samhälle kännetecknas inte bara av institutioner och lagar. Utan vi måste skapa medborgare som har tillgång till samma kulturella kapital, sa Trägårdh under en pressträff på tisdagen.

På samma pressträff sa Parisa Liljestrand att hon blivit ”rejält provocerad” av kritiken mot projektet med en svensk kulturkanon.

— Jag tror att det är få statliga utredningar som blivit så omdebatterade och grundligt recenserade innan de presenterats, säger Liljestrand och fortsätter:

— Jag har sett rätt många försök att rama in kulturkanon som något annat.

I media beskrivs nu förslaget som ”en seger för SD:s kulturpolitik”. Partiets kulturpolitiska talespersonen Alexander Christiansson uppger också till Aftonbladet att han är mycket positiv till förslaget.

— Vår ambition när vi fick med den här punkten i Tidöavtalet var att utmana den kulturrelativism som har pågått i Sverige i decennier, med en överordnad ideologi inom mångkultur och mångkulturalism. Den svenska kulturen har i det varit en blind fläck, säger han.

Vänsterpartiets Vasiliki Tsouplaki säger till tidningen att den svenska kulturkanon är ett ”hundben” som gör att diskussionen om tillgång till kultur minskar.

— Sverigedemokraterna är ju mycket mera väldigt instrumentella. De vill använda kulturen för sitt nationalistiska projekt. Det är de väldigt tydliga med. Det som är förvånande är väl att de andra regeringspartierna jamsar med, säger Tsouplaki till Aftonbladet.

Nedan följer en lista med samtliga verk i förslaget till en svensk kulturkanon:

Litteratur, prosa:

“Det går an” av Carl Jonas Love Almqvist.

“Giftas (Äktenskapshistorier 1–2)” av August Strindberg.

“Gösta Berlings saga” av Selma Lagerlöf.

“Muittalus sámid birra. En bok om lapparnas liv” av Johan Turi.

“Kallocain” av Karin Boye.

“Pippi Långstrump” av Astrid Lindgren.

“Utvandrarna” av Vilhelm Moberg.

“Katitzi” av Katarina Taikon.

“Den vedervärdige mannen från Säffle” av Maj Sjöwall och Per Wahlöö.

Litteratur, dikter – sammanförs i en antologi:

“Skulle jag sörja, då vore jag tokot” ur “Helicons blomster” av Lasse Lucidor.

“Drick ur ditt glas, se Döden på dig väntar”, Fredmans epistel nr 30 ur “Fredmans epistlar” av Carl Michael Bellman.

“Några ord till min k. dotter, ifall jag hade någon, 1–33” ur “Skaldeförsök” av Anna Maria Lenngren.

“Vän! I förödelsens stund” av Erik Johan Stagnelius.

“Triumf att finnas till” ur “Septemberlyran” av Edith Södergran.

“Det är vackrast när det skymmer” ur “Kaos” av Pär Lagerkvist.

“Stjärnorna kvittar det lika” ur “En döddansares visor” av Nils Ferlin.

“Eufori” ur “Färjesång” av Gunnar Ekelöf.

“Den halvfärdiga himlen” ur “Den halvfärdiga himlen” av Tomas Tranströmer.

“Äktenskapsfrågan I–II” ur “Husfrid” av Sonja Åkesson.

Bild och form:

Kalkmåleri i Härkeberga kyrka av Albertus Pictor.

Gripsholms slott med statens porträttsamling.

Självporträtt med allegorier av David Klöcker Ehrenstrahl.

Kungliga slottet av Nicodemus Tessin dy, Carl Hårleman.

“Nordisk sommarkväll” av Richard Berg.

Lilla Hyttnäs, Sundborn av Karin och Carl Larsson.

“Målningarna till templet” av Hilma af Klint.

“Tomtebobarnen” av Elsa Beskow.

Stockholms stadshus av Ragnar Östberg.

“Sitting… Six months later. Version A” av Öyvind Fahlström.

Musik:

“Drottningholmsmusiken” av Johan Helmich Roman.

“Sjung med oss mamma”, första häftet, av Alice Tegnér.

“Midsommarvaka, svensk rapsodi nr 1 för stor orkester, op 19” av Hugo Alfvén.

Tre inspelade låtar med spelmannen Hjort Anders Olsson, Hjort Anders Olsson.

“Flyttningssång” och “Till kåtan och hemmet” av Lars Sikku, Frida Johansson.

“Calle Schewens vals” och “Möte i monsunen” av Evert Taube.

“Förklädd gud, op 24” av Lars-Erik Larsson.

“Aniara” av Karl-Birger Blomdahl.

“Jazz på svenska” av Jan Johansson.

Symfoni nr 7 av Allan Pettersson.

Film och scenkonst:

Drottningholms slottsteater av Carl Fredrik Adelcrantz.

“Lejonets unge” på Sundsvalls teater av Frida Stéenhoff.

“Ett drömspel” av August Strindberg.

“Körkarlen” av Victor Sjöström.

“Gullregn” med kupletten “Den ökända hästen från Troja” av Karl-Gerhard.

“Fröken Julie” av Birgit Cullberg.

“Det sjunde inseglet” av Ingmar Bergman.

“Dom kallar oss mods” av Stefan Jarl och Jan Lindqvist.

“Fars lille påg” av Franz Arnold, Ernst Bach och Nils Poppe.

“Medeas barn” på Unga Klara, Suzanne Osten och Per Lysander.

Lärdom och sakprosa:

“Heliga Birgittas uppenbarelser” av Heliga Birgitta.

“Historia om de nordiska folken” av Olaus Magnus.

“Christinas självbiografi” av Drottning Christina.

“Lappländsk resa” av Carl von Linné.

“Drömbok” av Emanuel Swedenborg.

“Fädernas gudasaga” av Viktor Rydberg.

“Svenska folkets underbara öden” av Carl Grimberg.

“Barnets århundrade” av Ellen Key.

“Kris i befolkningsfrågan” av Alva och Gunnar Myrdal.

“Vägmärken” av Dag Hammarskjöld.

Lag och rätt:

Magnus Erikssons landslag av Kung Magnus Eriksson.

1734 års lag. Beslut i riksdagen och stadfäst av kungen.

1766 års tryckfrihetsförordning. Beslut i riksdagen och stadfäst av kungen.

Offentlighetsprincipen.

1809 års regeringsform. Beslut i riksdagen och stadfäst av kungen.

Rättegångsbalken. Sveriges riksdag.

Europakonventionen. Europarådet.

Brottsbalken. Sveriges riksdag.

1974 års regeringsform. Sveriges riksdag.

Allemansrätten.

Religion:

Husaby kyrka.

Vadstena kloster, Heliga Birgitta.

“Horologium Mirabile Lundense”, troligen av Nicolaus Lilienvelds med flera.

Malmöpsalmboken av Christiern Pedersen.

Gustav Vasas bibel, svensk översättning troligen av Olaus Petri, Laurentius Andreae, Laurentius Petri med flera.

Konventikelplakatet, Svenska staten, riksdagens ständer.

Marstrands synagoga.

“O store Gud” av Carl Boberg.

Kyrkomötets beslut att öppna prästämbetet för både män och kvinnor, Svenska kyrkans kyrkomöte.

“Nattvardsgästerna” av Ingmar Bergman.

Ekonomi:

Falu koppargruva.

Riksbanken, Sveriges riksdag.

Storskiftet.

Näringsfrihetsförordningen av Johan August Gripenstedt.

Industrilandskapet i Norrköping av bland andra Carl Theodor Malm och Theodor Glosemeyer.

Harsprånget i Lule älv, Sveriges riksdag.

Folkpensionsreformen, Sveriges riksdag.

Saltsjöbadsavtalet, LO och SAF.

Ikea Älmhult, Ingvar Kamprad.

Särbeskattningen av makar, Sveriges riksdag.

Uppfinningar:

Luft- och eldmaskin, Mårten Triewald.

“Systema naturae” av Carl von Linné.

Tabellkommissionen av Pehr Wargentin.

Kakelugnen av Fredrik Wrede och Carl Johan Cronstedt.

Justitieombudsmannen, Hans Järta och Bondeståndet.

Göta kanal av Baltzar von Platen.

Nobelpriset av Alfred Nobel.

Det sfäriska kullagret av Sven Wingquist.

Viggen, Saab.

Pappaledigheten, Sveriges riksdag.

Offentlighet:

Gustavianum i Uppsala, Gustav II Adolf och Olof Rudbäck dä.

1634 års regeringsform av Axel Oxenstierna.

Lappkodicillen, svenska och norska staten.

Svenska Akademiens ordbok, Gustav III.

“Läsebok för folkskolan” av Norstedts förlag och Fredrik Ferdinand Carlsson.

Riksdagshuset av Helgo Zettervall och Aron Johansson.

Brunnsviks folkhögskola av Karl-Erik Forsslund.

Vasaloppet, Anders Pers och IFK Mora.

Per Albin Hanssons folkhemstal av Per Albin Hansson.

Radiohuset av Erik Ahnborg och Sune Lindström.