KRIMINALITET • I en ny rapport framkommer det att den ekonomiska brottsligheten växer snabbt samt att gängkriminella utnyttjar denna värld för att tvätta pengar och begå nya brott. Ekobrottsmyndigheten menar att man bör ha större kontroll över företag samt höjda straff för ekonomisk brottslighet.

Det är i en rapport från ekobrottsmyndigheten slår fast att ”den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster”. I en lägesbild för 2025 menar man att brottsuppläggen har blivit mer komplexa och att penningtvätt nu är kärnan i den kriminella ekonomin. Denna verksamhet – som är direkt kopplad till den grova organiserade brottsligheten – kan involvera tusentals olika företag.

— Tidigare kunde brottsvinsterna i enskilda ärenden som Ekobrottsmyndigheten utredde uppgå till tiotals miljoner kronor, i dag kan brottsvinsterna vara långt över 100 miljoner kronor, säger Rikard Jermsten, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten.

De områden som kriminella främst koncentrerar sig på är främst bankvärlden, välfärden, premiepensionssystemet samt stora bygg- och infrastrukturprojekt. Gemensamt för dessa områden är att det går att tjäna mycket pengar, vilket lämpar sig väl för penningtvätt. Men även bedrägerier och andra brott begås i dessa branscher. Idag uppskattar man att den kriminella ekonomin omsätter mellan 100 och 150 miljarder kronor per år.

— Penningtvätt med komplexa upplägg där stora summor pengar tvättas har blivit kärnan i den kriminella ekonomin och har central betydelse för grov organiserad brottslighet. De kriminella tvättar brottsvinster från både ekonomisk brottslighet och annan brottslighet, däribland brottsvinster tillhörande kriminella nätverk som kan knytas till de grova våldsbrott som begåtts i Sverige de senaste åren, säger Jermsten.

Högre straff

Angående åtgärder mot brottsligheten som ekobrottsmyndigheten rekommenderar kan man läsa följande i rapporten:

Ekobrottsmyndigheten ser behov av flera åtgärder som bidrar till att minska de sårbarheter som finns i samhället. Det behöver bland annat bli svårare att starta eller ta över ett bolag för att använda det för ekonomisk brottslighet och svårare att utnyttja andra människors identiteter. Samtidigt måste det bli lättare att kontrollera bolag och dess företrädare, såväl för privata som offentliga aktörer. Det handlar också om att upphandlingar måste utföras på ett sätt så att inte organiserad brottslighet släpps in, att tillsyn och kontroller ska fungera väl och att påföljderna för ekonomisk brottslighet behöver ses över.

Jermsten menar vidare att hela samhället måste ”bygga motståndskraft” mot den ekonomiska brottsligheten. Man anser också att straffen för dagens ekonomiska brottslighet inte motsvarar allvarlighetsgraden och att ”högre straffskalor för grova ekonomiska brott bör övervägas”