POLITIK • Valet på Grönland har fått stor internationell uppmärksamhet, delvis på grund av Trumps uttalanden om ön, men en majoritet av invånarna vill inte lämna Danmark för USA. Samtidigt är alla partier överens om att självständighet är målet, även om åsikterna skiljer sig åt kring hur och när det ska ske.

Valet på Grönland har fått stor uppmärksamhet internationellt på grund av president Donald Trumps utspel om att ta kontroll över ön. Många invånare vill ha självständighet från Danmark. Pele Broberg, ordförande för självständighetspartiet Naleraq, har tidigare uttryckt en önskan om att USA:s president ”ska fortsätta med sina uttalanden” eftersom det ”gynnar partiets kärnfråga”.

— Uppmärksamheten kring Grönland gör i alla fall att det händer något, och att folk börjar förstå att Danmark inte nödvändigtvis är den här stora välgöraren, sade han till Danmarks Radio efter Trumps första utspel i början av januari.

En opinionsundersökning i januari visade att 85 procent av grönländarna inte önskar att lämna riksgemenskapen och Danmark för att bli en del av USA. Det är den enda opinionsundersökningen som har gjorts i den frågan, och enligt forskaren Ulrik Pram Gad har den fått stor betydelse i valrörelsen.

— Naleraq inledde sin valkampanj med att säga att man ville undersöka vad Trump kan erbjuda för att visa Danmark att de har alternativ. Men de har inte pratat så mycket om Trump den senaste tiden eftersom det inte riktigt gav önskad effekt hos väljarna, säger Pram Gad.

Enligt Pram Gad är dock alla partier överens om att de varken vill vara amerikanare eller danskar.

— Mainstreamperspektivet är att man önskar självständighet, men att det kommer ta tid. Sedan finns det en sida som inte tror att det kommer att hända, även om det hade varit fantastiskt. Och så finns den andra sidan av det politiska spektrumet, där man vill ta den mer radikala vägen och deklarera självständighet direkt och prata med USA om alternativ, säger han.