Dagens datum 14 augusti: Denna dag 1777 föddes en av den danska guldålderns mest tongivande personligheter, Hans Christian Ørsted, fysikern som bland annat upptäckte elektromagnetismen och framställde aluminium.

20130814_oersted

Under den så kallade danska guldåldern (1800-1850) upplevde Danmark ett kulturellt uppsving. Detta var en tid som dominerades av diktarna Adam Oehlenschläger, B.S. Ingemann, N.F.S. Grundtvig, författaren H.C Andersen och skulptören Bertel Thorvaldsen. En av de mest tongivande inom denna guldålder var fysikern Hans Christian Ørsted. Professor, lingvist, forskare, fysiker och filosof är bara några av de många epitet man kan lägga på Ørsted.

Ørsted föddes den 14 Augusti 1777 i Rudkøbing på Langeland som son till den lokala apotekaren. Han fick inte mycket undervisning i den tidiga barndomen, bara genom olika privata lärare lärde han sig det nödvändiga, men han var mycket frågvis och nyfiken. När han var 12 år började han arbeta i sin fars apotek. Han och hans senare lika berömda bror, statsministern (och tillika en av guldålderns mest betydande personer) Anders Sandøe Ørsted åkte till Köpenhamn, som alla gjorde på den tiden för att få en högre utbildning. Hans Christian skulle utbilda sig till apotekare, men studerade samtidigt fysik. Redan vid 22 års ålder fick han sin doktorsgrad i filosofi efter en avhandling om hans förebild Immanuel Kants metafysik. Efter några år av studier i utlandet återvände han till Köpenhamn och utnämndes också till professor i fysik.

Familjen Ørsteds hem och apotek.

Familjen Ørsteds hem och apotek.

250px-Hans_Christian_Ørsted_daguerreotypeDet var inom fysiken som han under ett demonstrationsförsök på universitetet år 1820 såg att kompassnålen rörde sig när han höll en elektrisk ledning över kompassen. Således upptäcktes sambandet mellan elektricitet och magnetism. Detta skedde dock inte av en slump utan efter många års forskning. Och som praxis var vid den tiden skrev han till alla 48 europeiska vetenskapsmän som han hade kontakt med om sin upptäckt. Han skrev ett fyra sidor långt meddelande på latin. Upptäckten fick stort genomslag i vetenskapliga kretsar och blev början på många elektromagnetiska äventyr för att finna användningsområden för denna nya upptäckt. Fransmannen Ampère (1755-1826) bekräftade Ørsteds upptäckt, engelsmannen Michael Faraday (1791-1867) gjorde vidareutvecklingar och skotten James Maxwell (1831-1879) sammanställde en övergripande beskrivning av Ørsteds upptäckt.

Gemensamt för Ørsted och Faraday var att de inte hade grundlig naturvetenskaplig utbildning (Ørsted hade ju först och främst velat bli apotekare och blev professor först i filosofi och inte fysik). De lät sig inte distraheras av fakta utan lekte fördomsfritt med sina genialiska impulser. Denna lek har lett till att vi idag har telefon, transformator och generator som en naturlig del av vardagen.

Ørsted ville gärna göra något för att nästa generation skulle fördjupa sig inom naturvetenskapen. År 1824 etablerade han därför Selskabet for Naturvidenskabernes udbredelse på denna dag. År 1829 kom så Den polytekniske læreanstalt, som Ørsted ledde fram till sin död den 9 mars 1851. Denna skola, idag Danmark tekniska universitet, DTU, har utbildat tusentals ingenjörer.

Den sista delen av sitt liv ägnade han åt brevväxling med forskare utomlands och deltagande i nordiska naturvetenskapliga möten. Han konstruerade ett viktigt verktyg vid namn piezometer (tryckmätare) och framställde metallen aluminium 1825. Han uppfann dessutom ett antal nya ord:  autoritetstro, brugskunst, klangbund, mindretal, sammendrag, tidevand, brint och ilt. Ørsted anammade och spred också dessa ord från andra språk: alkundig (isländska), efterbillede (tyska), fordampe (tyska), foretagsom (svenska) och retstavning (svenska).  Ett bevis på att han var en stor anhängare av det nordiskt språksamarbetet.

Om språket och danskheten skrev Ørsted 1836:

Men i det vi tydligt ser att vi bör dra nytta av det främmande, vill vi också akta oss noga att vi inte glömmer bort att vi är danska. Detta händer bara när vi glömmer bort vår egen natur och lånar vad vi har bättre hemma, eller efterliknar det vi borde efterskapa. Eller ännu värre: när vi efterliknar det som inte duger.

Det var dock vetenskapen som upptog Ørsted mest. 1850 gav han ut boken Aanden i Naturen där han samlade sina tankar och erfarenheter.

Ørsted var även personlig vän med Hans Christian Andersen. H. C. Andersen uppsökte Ørsted i Köpenhamn 1821 då han själv bara var 16 år. ”Dina berättelser kommer göra dig odödlig”, sade den äldre och för Andersen faderlige Ørsted til den unge författen. Andersen skrev 1845 ett äventyr med titeln Klockan till Ørsteds ära. Den handler om en fattig pojke och en prins som från var sitt håll finner sin väg till naturens och poesins stora klocka. Han utgav också en annan bok till Ørsteds ära, med titeln I Sverige, som handlar om hans tre månader långa resa i detta land.

Den tyske poeten och författaren Wolfgang Goethe gjorde efter ett besök av Ørsted följande omdöme om detta danska geni:

Med herr Ørsted skulle jag ha velat tala ännu en dag […] Han står på en sådan hög nivå av vetenskaplig och moralisk kultur att det bara behövs ett ryck i gardinen för att göra mina tankar helt klara för honom. När allt kommer omkring kommer vi betraktas som likvärdiga, med denna värdige man är det en enkel sak att räkna honom som likvärdig.

orsted


  • Publicerad:
    2013-08-14 15:43