RÄTTSVÄSENDET • Sparkad för penningtvätt 2019, fälld för grovt svindleri 2024. 2026 åtnjuter hon ett rättsskydd avsett att värna pressfriheten, och som inte omfattar det brott hon tidigare dömdes för.

Högsta domstolen friade förra tisdagen Swedbanks förre vd Birgitte Bonnesen från åtalet mot henne rörande grovt svindleri. Därmed upphävde man hovrättens två år gamla dom, som gav henne ett år och tre månaders fängelse.

Målet har sin bakgrund i det faktum att Swedbank bistod kriminella krafter i Baltikum med penningtvätt, samt att bankens styrelse inte desto mindre beviljades ansvarsfrihet på den därpå följande bolagsstämman – skandaler som 2019 avslöjades av SVT:s Uppdrag granskning och SVT Nyheter.

Bakgrund: Svenska banker på östligt rövarstråt

Utvecklingen kan ses i ljuset av Swedbanks och andra svenska storbankers huggsexa om den lettiska bankmarknaden under detta sekels första decennium och deras därmed förknippade ogrundade kreditgivande. Svenska folket pungslogs genom försämrad köpkraft av den följande krisen 2008-9, till stor del orsakad av det officiella Sveriges beskydd av dessa banker, utövat inte minst genom mellanstatliga påtryckningar rörande en till varje pris utebliven devalvering av den lettiska valutan. Detta blev en politik, som vid sidan om att gynna de svenska bankerna, genom ett brutalt krispaket försatte ett protesterande lettiskt folk i direkt armod.

Bonnesen tvingades efter ovan beskrivna avslöjanden 2019 bort från vd-posten och året därefter uppgavs utbetalningen av hennes ”fallskärm” på 26,6 miljoner kronor ha ställts in.

Innevarande års rättsprocess har dock inte rört själva penningtvätten i sig, utan vad Bonnesen uttalade offentligt om den innan avslöjandet för sju år sedan. Det handlar om intervjuer för Svenska Dagbladet och TT hösten 2018, där Bonnesen får frågor om Swedbanks kopplingar till misstänkta transaktioner i Baltikum samt om huruvida banken brytt sig om att granska kunder med koppling till den besläktade så kallade Danske Bank-skandalen, bestående i tvättandet av 200 miljarder euro.

"Vi hittade ingenting"

I dessa utfrågningar antingen direkt döljer, eller åtminstone nedtonar, hon enligt åklagaren omfattningen av bankledningens kännedom om vad som pågick. Följande ordväxling mellan Bonnesen och en journalist är hämtad från SvD den 23 oktober 2018:

Ni har gått igenom era transaktioner med Danske Bank 2007–2015, vad hittade ni?

— Ja. Vi hittade ingenting. Vi har gått igenom alla kunder som var med i mediernas rapportering om Danske Bank och ingen av dem är, eller har varit, kunder i Swedbank. Inte en enda.

Är inte det konstigt?

— Nej, det är inte ett dugg konstigt. Alla de där kunderna är väldigt non-resident. De har inte haft någon verksamhet i Estland. Det är inte konstigt att de inte fanns hos oss.

En TT-intervju samma dag kännetecknas av samma sorts undflyende och föga trovärdiga svar från Bonnesen:

Men ni har inte sett något mer i Baltikum?

— Nej, vi har inte det.

Hur säker kan du vara på att ni inte har några otvättade bykar i Baltikum?

— Med hela det som kommit upp i den här Danskehistorien, kan jag vara helt säker, vi har gått igenom allting.

Friad i högsta instans på tvivelaktig grund

Stockholms tingsrätt friade den 25 januari 2023 Bonnesen helt. Svea hovrätt gjorde den 10 september året därpå en annan bedömning och dömde henne för grovt svindleri, men friade henne på övriga punkter, däribland för brottet röjande av insiderinformation, där åklagarsidan hävdade att hon informerat större aktieägare om att SVT arbetade med ett kommande avslöjande. Men den delen av åtalet ledde alltså inte till någon fällande dom.

När målet förra veckan prövades i Högsta domstolen lades tyngdpunkten på en grundlagsfråga – den rörande vilken mån den nu överklagande Bonnesens svar i de åtta år gamla intervjuerna omfattas av det så kallade meddelarskydd, som uppgifter lämnade inom journalistisk verksamhet åtnjuter.

HD resonerar i sin dom att eftersom denna företagsledares uttalanden gjordes som svar på journalisters frågor, är de att betrakta som en del av nyhetsmediernas arbete. Man argumenterar vidare att det inte är lett i bevis att Bonnesen använt utfrågningarna som ett sätt att medvetet sprida vilseledande information i syfte påverka omvärldens bild av Swedbanks ekonomi. Därför, påstår man, skyddas hennes svar av meddelarfriheten.