Dagens datum 14 september: Den 14 september 1933 sjösattes HMS Gotland. Fartyget är det enda flygplansbärande örlogsfartyg som tjänstgjort i den svenska flottan.
Efter analyser från det första världskriget kom den svenska försvarsledningen fram till att flygplan skulle komma att spela en allt större roll i framtida krig. 1925 tillsatte man en kommitté för att ta fram ett förslag på ett nytt flygplansbärande fartyg. Kommittén tog under ett par år fram flera förslag, som alla utom det sista avslogs.
Riksdagen klubbade 1927 genom det sista förslaget som tagits fram. Fartyget som skulle byggas var en kryssare om 5 500 ton som var utrustat med 8st flygplan. Akterdäcket på skeppet skulle utrustas med två stycken katapulter, där flygplanen skulle lyfta från. Skeppets maskineri var tänkt att ge en toppfart på 29 knop. Budgeten för fartygsbygget sattes till 16,5 miljoner kronor (ca. 650 miljoner i dagens pengavärde).
Efter att anbud hade kommit in insåg man att den projekterade budgeten skulle spricka om man skulle följa den framtagna planen. Man reviderade istället ritningen på fartyget och gjorde skeppet 10 meter kortare och 700 ton lättare. Man var även tvungen att ta bort ett av de planerade kanontornen och en av katapulterna.
Fartygets maskineri bestod av fyra stycken oljeeldade ångpannor som levererade ånga till två stycken de laval-turbiner. Maskineriet producerade ca. 33 000 hästkrafter.
Utsikt över fartygets akterdäck
På fartygets akterdäck placerades flygstationen, där katapulten och flygplanen var baserade. Katapulten hade en 22 meter lång startbana när den var utfälld. Fartyget kunde medföra maximalt 8 flygplan av typen Hawker Osprey ( i Sverige kallat S9 ). Ytterligare tre flygplan kunde i nödfall medföras, men då kunde inte katapulten användas. Flygplanen kunde inte landa på fartyget efter avklarat uppdrag, utan landade på vattnet och lyftes ombord igen av en lyftkran.
S9-flygplanen var främst till för spanings- och jaktuppdrag. Planet var lätt bestyckat med 2 st kulsprutor och hade en maxhastighet på 270 km/h
Ett S9 flygplan som lyfter från HMS Gotland
Förutom flygplanen var skeppet bestyckat med 6 st 15,2 cm kanoner i två dubbeltorn och två stycken kasematter. Utöver huvudartilleriet bestyckades fartyget med 8 st luftvärnspjäser i två olika kalibrar.
Det främre artilleriet på HMS Gotland
Den 14 september 1933 sjösattes fartyget vid Götaverken i Göteborg, kronprinsen Gustav Adolf var på plats och döpte skeppet till HMS Gotland. Efter utprovning av fartygets system levererade man det till flottan i december 1934, och samtidigt togs fartyget i tjänst som chefsfartyg i kustflottan.
När andra världskriget bröt ut var HMS Gotland det modernaste av flottans alla större fartyg och den enda kryssaren som var fullt rustad och i tjänst. Efter en kortare översyn på ett skeppsvarv var HMS Gotland åter i tjänst 1941. Under en övning i maj 1941 siktade fartygets flygplan de tyska örlogsfartygen Bismarck och Prins Eugen på sin väg mot sitt uppdragsområde. Fartygsledningen rapporterade in vad man hade iakttagit till högkvarteret, dessa uppgifter kom under oklara omständigheter fram till den brittiska ambassaden i Stockholm. Så HMS Gotland kom att (dock oavsiktligt) spela en avgörande roll i händelserna som ledde till att britterna sänkte Bismarck i slutet på maj.
Under vintern 43-44 gjordes en generalöversyn på HMS Gotland, man kom då fram till att fartygets flygplan måste moderniseras och katapulten måste samtidigt bytas ut. Under de förhållanden som rådde vid tiden ansågs detta inte vara genomförbart, så man beslöt sig att ersätta flyget med luftvärn. Man monterade 6 stycken Bofors 40mm kanoner i tre gyrostabiliserade lavetter på flygdäcket. Man placerade även ytterligare luftvärn på andra positioner på skeppet. Efter ombyggnaden klassades HMS Gotland om till luftvärnskryssare. Ytterligare en ombyggnad skedde 1953 då man installerade stridslednings- och radaranläggningar ombord.
HMS Gotland i hamn under 1950-talet
Under sin tid i svenska flottan kom man att genomföra ett stort antal längre resor med HMS Gotland. Den sista långresen genomfördes under vintern 1955-56 och gick till Afrikas västkust och hem igen. Efter hemkomsten på denna resa lades HMS Gotland i beredskap, där hon förblev fram tills att man utrangerade henne den 1 juli 1960.
Artikeln publicerades ursprungligen 2014-09-14.
Hoppa till huvudinnehåll
