Dagens datum 3 maj: Måndagen den 3 maj 1915 sjösattes pansarskeppet HMS Sverige. Fartyget var det första i sin klass och var vid denna tid det största örlogsfartyget som någonsin tjänat i den svenska flottan.

HMS_Sverige-löp

I början av 1900-talet pågick en nedrustning av det svenska försvaret som leddes av framförallt liberaler och socialdemokrater. Vid försvarsdebatten år 1910 beslutade högerregeringen att man skulle bygga ett större pansarfartyg, kallad F-båten, något som motarbetades av just dessa krafter.

F-båten var ett av många förslag som tagits fram av flottans sakkunniga. De krav man hade satt upp var:

  • sjödugligheten bör vara tillräcklig för att ge ett stadigt underlag för kanonerna även i svåra väderleksförhållanden i öppen sjö;
  • kanonerna måste ha en effekt som kan jämföras med de kraftigaste kanonerna på utländska slagskepp;
  • hela vattenlinjen skall vara skyddad av pansar, vars tjocklek utanför vitala delar är så stor att ett offensivt uppträdande mot utländska pansarkryssare är möjligt;
  • torpedbestyckningen bör utgöras av minst 2 stycken 45 cm undervattenstuber;
  • flytbarheten bör vara tryggad genom ett rikt utvecklat cellsystem, flera vattentäta skott samt tredubbel botten på vissa ställen;
  • propellermaskinerinet bör vara turbinmaskinerier;
  • manöverförmågan bör vara jämställd med vår nuvarande pansarkryssares HMS Fylgia.

Efter valet tillträdde 1911 en liberal regering under Karl Staaff och man beslutade året därpå att skjuta upp byggandet av F-båten på obestämd tid. Protester mot det liberala beslutet ledde till att försvars- och fosterlandsvänliga krafter i landet startade Svenska pansarbåtsföreningen i januari 1912. Föreningens syfte var att samla in de ekonomiska medel som behövdes för att bygga F-båten, samt att öka försvarsviljan i de breda folklagren.

Insamlingen gick över förväntan, och man samlade in över 1 000 000 kronor i veckan. Redan den 4 maj 1912 hade man samlat in över 15 000 000 kronor. Det beräknade priset för F-båten låg på drygt 11 000 000 kronor. Den 22 maj 1912 antog kungen Gustav V föreningens insamlade pengar och byggnationen av pansarskeppet Sverige kunde ta sin början.

Beställningen av fartyget lades till Götaverken i Göteborg, där huvuddelen av fartyget byggdes. Fartygets skrov var 120 meter långt och byggdes av nitat stål, skrovets vikt utgjorde 26% av totalvikten. Pansartjockleken vid vattenlinjen var 20cm Däckpansaret bestod av två lager stål med sammanlagd tjocklek på 7cm. Man försåg även fartyget med en rammstäv, som skulle ge det förmåga att agera som isbrytare.

Sjösättningen den 3 maj 1915

Sjösättningen den 3 maj 1915

Under stort pompa och ståt sjösattes HMS Sverige den 3 maj 1915. Sjösättningen bevittnades av 1600 speciellt inbjudna personer samt tusentals andra göteborgare. Vid konungens tal sade han bland annat:

Genom denna nationalinsamling med rörande bidrag äfven från de minst bemedlade samhällsklasserna har den nu lefvande generationen af svenska män och kvinnor gifvit ett lysande föredöme af offervillighet och varm fosterlandskärlek, hvars minne sent ska förblekna.

Efter sitt tal tryckte kungen på den knapp som släppte på låsanordningen och skeppet var därmed officiellt sjösatt.

Vid sjösättningen var det bara själva skrovet som var färdigbyggt, och mycket arbete återstod ännu. I januari 1917 lyftes det svåra artilleriet ombord och monterades. Skeppets huvudbeväpning utgjordes av ett förligt och ett aktermonterat dubbeltorn med Bofors 28,3cm M12-kanoner. Bofors tillverkade även fartygets pansarskydd.

Montering av artilleriet

Montering av artilleriet

Kanontornen var så tunga att det inte fanns någon kran som klarade av att lyfta ombord dem, man var tvungen att använda sig av dubbla kranar.

Det förliga svåra och medelsvåra artilleriet

Det förliga svåra och medelsvåra artilleriet

Utöver det svåra artilleriet var fartyget utrustat med 8 medelsvåra 15,2cm kanoner, monterade i dubbel och enkeltorn. Förutom denna beväpning var fartyget bestyckat med ytterligare 10 eldrör med kanoner och kulsprutor i diverse kalibrar samt 2 st torpedtuber.

Fartygets maskineri bestod av dubbla Curtis-ångurbinaggregat som utvecklade 20 000 hästkrafter vardera. Utöver huvudmaskineriet fanns det även två stycken dieseldrivna generatorer som försåg fartyget med elektricitet.

Den 14 juni 1917 stod fartyget helt färdigt och levererades till den svenska flottan. Besättningen var på totalt 443 man. 1918 utsåg HMS Sverige till flaggskepp i kustflottan.

Leveransklart fartyg år 1917

Leveransklart fartyg år 1917

Besättningen på ett av Sverigeskeppen under andra världskriget

Besättningen på ett av Sverigeskeppen under andra världskriget

Utöver HMS Sverige byggdes ytterligare två fartyg i samma klass, HMS Drottning Victoria (sjösattes 1917) och HMS Gustav V (sjösattes 1918). Fartyget i Sverigeklassen kom att ingå i flottans krigsorganisation fram till slutet av 50-talet då alla fartyg utrangerades och såldes till skrotning. Delar av Sverigeskeppen kom att tjänstgöra ända fram till slutet på 90-talet då 15,2 cm kanontorn från skeppen monterades upp i Norrbotten, vid Kalixlinjen och Victoriafortet i Vuollerim. Pjäserna har bevarats och kan fortfarande besökas.

Pjäser från Sverigeskeppen idag.

Pjäser från Sverigeskeppen idag.

HMS Sverige och systerskeppen var under flera decennium de kraftfullaste fartygen i den svenska flottan. HMS Sverige är ett unikt fartyg i flera avseenden, dels för att det helt bekostades av privat insamlade medel, dels att det är det fartyg som närmast kan liknas vid ett regelrätt slagskepp.

Ritning över Sverigeklassen (klicka för större)

Ritning över Sverigeklassen (klicka för större)

Data HMS Sverige:
Längd: 120 meter
Bredd: 18,6 meter
Deplacement: 7 187 ton fullastad
Framdrivning: 2 st Kockums Curtissturbiner
Fart: 22,5 knop
Bestyckning:
4 x 28,3cm/45cal. Bofors
8 x 15,2cm/50cal. Bofors M/12
4 x 75mm/53cal. Bofors M/12
2 x 75mm/53cal. Bofors lvkan M/15
2 x 57mm/21,3cal. Bofors M/16
2 x 6,5mm/92,3cal. ksp M/14
2 x 45,7 cm torpedtuber M/14

Artikeln publicerades ursprungligen 2014-05-03.


  • Publicerad:
    2019-05-03 00:59