INRIKES. Polisen ingrep inte under Motståndsrörelsens demonstration i Göteborg, vilket har fått många att se rött. Nu vill därför justitieministern se över lagstiftningen gällande gummiparagrafen ”hets mot folkgrupp”. 

Efter Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Göteborg har polisen kritiserats för att de inte ”ingrep”. Det har efter demonstrationen utbrutit ett ordkrig i media mellan polisen och diverse politiker, och polisen har försvarat sig med att de saknade laglig grund att ingripa.

Justitieminister Morgan Johansson (S) vill därför nu diskutera den nuvarande lagstiftningen gällande gummiparagrafen ”hets mot folkgrupp”. Detta tror dock inte hovrättspresidenten Fredrik Wersäll är rätt väg att gå.

Wersäll tror istället att man framöver kommer att pröva flera ”nya fall” för att få fram ny praxis för hur lagen ska bedömas. Detta kommer i praktiken då möjligtvis innebära att man nu kan hitta på ännu fler ”företeelser” som kommer att innefattas inom lagen om ”hets mot folkgrupp”.

— Bestämmelsen om hets mot folkgrupp är rätt öppet skriven. Jag är inte alldeles övertygad om att man har tömt ut möjligheterna att komma åt den här typen företeelser genom tillämpningen av den här bestämmelsen, säger Wersäll och fortsätter:

— Jag tror att man måste pröva den här typen av företeelser i belysning av samhällsutvecklingen och försöka se om man kan få ny praxis och få domstolarna att bedöma var gränsen går.

Källa: 
Hovrättspresidenten: Måste pröva nazistdemonstrationer i belysning av samhällsutvecklingen 

  • Publicerad:
    2017-09-25 21:00