Dagens datum 1 maj • Denna dag år 1872 föds Sveriges främsta nationalromantiska tonsättare och en av Sveriges främsta kompositörer överhuvudtaget.

Skräddarmästarsonen Hugo Alfvén föddes den 1 maj 1872 i Stockholm. Han skulle bli en av Sveriges främsta tonsättare, internationellt känd, samt en förmedlare av svenska folkmelodier genom sina kompositioner och arrangemang.

Alfvén kom vid enbart 15 års ålder att studera vid Musikkonservatoriet i Stockholm. Han inledde sin karriär året efter genom sina första kompositionsförsök, två violinstycken. Därefter var Alfvén violinist i Kungliga Hovkapellet under flera år.

Vid sekelskiftet reste Alfvén under en tioårsperiod i Europa, bland annat till Tyskland där han studerade violin i Berlin och dirigering i Dresden. Alfvén skulle komma att turnera i Europa under större delen av sitt liv.

Alfvén kom att bli en föregångare i svensk musik vad gäller variationsrik symfonik samt för bruket av manskörer. Han skrev över 200 produktioner, de flesta under sin stora skaparperiod 1890-1920. Under denna period skrev han bland annat Sveriges flagga, symfonierna nr 1–4, Midsommarvaka och En skärgårdssägen.

1903 skrev Alfvén orkesterstycket Midsommarvaka efter att ha inspirerats av dansmusiken till ett bröllop på 1890-talet. Midsommarvaka bygger på musikslingor som är hämtade från svenska folkmelodier. Stycket fick senare under namnet Swedish Rapsody internationell spridning och har förekommit i flera populärmusikaliska sammanhang från 1950-talet och framåt.

Alfvén kom vid ett flertal tillfällen att använda sig av de folkmusikstycken som spelmännen spelade, till sina egna kompositioner. Genom att delvis omforma dem, eller använda sig av dem som inspirationskälla, kom Alfvén att i ballader, rapsodier och baletter förmedla vidare de folkliga tonerna i kör-, piano- och orkestermusik. Förutom Midsommarvaka skulle Alfvén producera den gotländska folkvisan Uti vår hage med blandad kör. Alfvén orkestrerade även Pekkos Per Djävulspolskan under namnet Dalarapsodi. Alfvén skrev angående arrangemanget:

De melodier jag här använt är enligt min mening den vackraste melodiskatt, som Sverige äger. I dessa låtar har jag inte ändrat en ton. Melodierna är för ädla och för fulländade för att man skall kunna göra den ringaste ändring.

Den nationalromantiska sången Sveriges flagga skrevs till det första firandet av Svenska flaggans dag år 1916. Detta efter att K.G. Ossiannilsson, som skrivit texten, ombett Alfvén att skriva musiken. Som en parentes kan nämnas att K.G. Ossiannilsson var SSU:s förste ordförande i en tid då arbetarrörelsen till stor del var nationalistisk. Ossiannilsson kom att kring tiden för Svenska flaggans dag 1916 att rikta skarp kritik mot arbetarrörelsens kulturfientliga tendenser och lär på 1930-talet ha bekänt sig till nationalsocialismen.

Förutom den nationalistiska och svenskvänliga musiken är Hugo Alfvéns egna politiska åsikter höljt i dunkel, även om det förstnämnda i kombination med vissa av hans åtaganden fått många att spekulera i kopplingar till nationalsocialism. Det dröjde 34 år innan politikerna år 2007 lät Hugo Alfvén få sin plakett uppsatt på Stockholms stadshus. Då hade andra svenska tonsättare, de flesta av dem inte alls lika stora som nationaltonsättaren Alfvén, fått en plakett uppsatt i stadshuset.

Anledningen till detta förminskande av en av Sveriges främsta tonsättare var just de långvariga spekulationerna kring huruvida Hugo Alfvén var nationalsocialist, alternativt sympatisör, eller inte. Alfvén hade 1937 dirigerat verket ”Sveriges flagga” i samband med musikerförbundets demonstration mot utländsk arbetskraft, särskilt judiskt, i Kungsträdgården. Utöver detta besökte Alfvén den nationalsocialistiska regeringen i Norge 1941.

Utöver musiken var Hugo Alfvén både en begåvad författare och konstnär. Som akvarellmålare föredrog han att måla landskapsbilder. Flera av hans målningar är gjorda vid Siljan i Dalarna.

Hugo Alfvén avled år 1960 i Leksand.

Rekommenderad läsning:
Hugo Alfvénsällskapet