HISTORIA • En kort genomgång av de imperialistiska mekanismer som det Brittiska imperiet använde sig av enligt författaren J.A. Hobson i hans bok som skrevs för över 100 år sedan.

Boken Imperialism: A Study skriven av J.A. Hobson har nästan 120 år på nacken. Det är en kritik av imperialismen som bärande idé i den brittiska nationen. Hobsons politiska åsikter är pacifistiska, och demokratiskt internationalistiskt socialistiska, därför kommer kritiken från en sådan politisk andemening. Om Hobson hade varit född idag, hade han då gjort samma analys? Svårt att säga, hans beskrivning av imperialismens mekanismer passar fortfarande in idag bara det att man har en annorlunda politisk retorik men syftet är i grund och botten detsamma.

Hobson menar i sin bok att Storbritannien och det brittiska folket inte var de som tjänade på brittisk imperialistisk politik. Det var en grupp förmögna män som hade kontakterna i politiken för att få sin vilja igenom. Vilka är då dessa män?

United by the strongest bonds of organisation always in closest and quickest touch with one another, situated in the very heart of the business capital of every State, controlled, so far as Europe is concerned, chiefly by men of a single and peculiar race, who have behind them many centuries of financial experience, they are in a unique position to manipulate the policy of nations. No great quick direction of capital is possible save by their consent and through their agency. Does any one seriously suppose that a great war could be undertaken by any European State, or a great State loan subscribed, if the house of Rothschild and its connexions set their face against it?

Sida 56-57

Förutom att lägga stor vikt vid den judiska familjen Rothschild nämner han andra namn också; J.P. Morgan, Cecil Rhodes, Rockefeller-familjen, jag begränsar mig till de mer välkända. Imperialismen är enligt Hobson egentligen att den brittiska militären skall skydda de förmögna männens investeringar i andra länder.

A business man estimating the value of an extension of his business will set the increased costs against the increased takings. Is it unreasonable that a business nation should adopt the same course? From this standpoint our increased military and naval expenditure during recent years may be regarded primarily as insurance premiums for protection of existing colonial markets and current outlay on new markets.

Sida 64

Förutom investeringar i form av industri och jordbruk används något som vi alla känner till idag, lån till staten som bildar statsskuld, på detta sätt låser man fast nationen och om inte skulden kan regleras, medvetet eller omedvetet väntar den brittiska armén och flottan utanför nationen som en indrivare.

Protection, however, is not the only appropriate financial method of Imperialism. There is at any given time some limit to the quantity of current expenditure which can be met by taxing consumers. The policy of Imperialism to be effective requires at times the outlay of large unforeseen sums on war and military equipment. These cannot be meet by current taxation. They must be treated as capital expenditure, the payment of which may be indefinitely deferred or provided by a slow and suspensible sinking fund. The creation of public debts is a normal and a most imposing feature of Imperialism. Like Protection, it also serves a double purpose, not only furnishing a second means of escaping taxation upon income and property otherwise inevitable, but providing a most useful form of investment for idle savings waiting for more profitable employment.

The creation of large growing public debts is thus not only a necessary consequence of an imperialist expenditure too great for its current revenue, or some sudden forced extortion of a war indemnity or other public penalty. It is a direct object of imperialist finance to create further debts, just as it is an object of the private money-lender to goad his clients into pecuniary difficulties in order that they may have recourse to him. Analysis of foreign investments shows that public or State-guaranteed debts are largely held by investors and financiers of other nations; and history shows, in the cases of Egypt, Turkey, China, the hand of the bondholder, and of the potential bondholder, in politics.

This method of finance is not only profitable in the case of foreign nations, where it is a chief instrument or pretext for encrroachment. It is of service to the financial classes to have a large national debt of their own. The floating of and the dealing in such public loans are a profitable business, and are means of exercising important political influences at critical junctures.

Sida 108

Är detta ett svar på varför i princip alla länder har en statsskuld? Vem är vi skyldiga pengarna till?

Det är ingen slump att Storbritannien var de första som skapade den moderna versionen av inkomstskatt. Hobsen menar på att det är svårt att kräva folk på skatt för stora militära utgifter för att säkra land för den finansiella eliten så därför måste smygtaxering ske. Genom främst tullverksamhet, men eliten i Storbritannien hade blivit så rika på frihandel att de inte ville se någon tullskatt och därför valde man istället inkomstskatten, vilket var väldigt opopulärt vid den här tiden.

Med större kontroll över landområden så fick man också tillgång till en större marknad som nödvändigtvis inte gynnade det brittiska folket i sin helhet. Den industriella kapaciteten möjliggjorde för första gången en överproduktion av varor, något som man behövde hjälp med att sälja vidare till andra nationer och folk. Men Hobson vill ha en annan lösning, han vill att folket skulle få ökade löner och på det sättet så får folket råd med att köpa in varorna som överproduceras. Pengarna som skulle kunnat gå till arbetarna investeras istället utomlands så att plutokraterna får mer makt. Likadant var det i USA där den amerikanska isolationismen utmanades av förmögna kapitalister som önskade att deras kapital skulle investeras utomlands och då behövs det försäkringar i form av stark militär och finansiell makt utomlands för att investeringarna inte skall gå om stöpet.

We hold now three of the winning cards in the game for commercial greatness, to wit—iron, steel and coal. We have long been the granary of the world, we now aspire to be its workshops, then we want to be its clearing-house.

Sida 79

The President of the American Barnkers Association at Denver 1898

Hobson skriver att citatet gäller amerikanska bankägare som Rockefeller, Morgan och övriga men han menar att samma sak gäller i Storbritannien och pekar där särskilt ut Rotschilds.

Imperialisternas argumentation

Imperialisterna använder en del argument för att rättfärdiga deras agerande. Ett av dem är att Storbritannien börjar bli fullt, något som han inte håller med om. Han menar på att endast 35 000 emigrerar från Storbritannien varje år, detta är för mig egentligen inte en liten summa, speciellt med tanke på att detta var vid 1900-talets början. På sätt och vis har Storbritannien också fått mycket mer makt genom att de brett ut sig i världen och skapat nya nationer till slut som kulturellt och politiskt står dem nära, de har helt enkelt ökat sitt livsutrymme och det har tjänat dem väl vid stora konflikter.

Imperialisterna säger att de behövs för de hjälper befolkningen i länderna de erövrat. Rudyards Kiplings kända dikt ”Den vita mannens börda” kommer från denna tid. Men precis som då så ”räddar” man inte vissa länders befolkning från dåliga förhållanden, Kina och Saudiarabien är två utmärkta exempel på detta idag när länder ofta skall befrias i de mänskliga rättigheternas och demokratins namn.

Though perhaps not so inefficient, the Russian tyranny was quite oppressive and more injurious to the cause of civilization than the government of the Khedive, but no one proposed that we should coerce Russia, or rescue Finland from her clutches. The case of Armenia, again, the Government and the people of Great Britain were thoroughly convinced of the atrocious cruelties of Turkey, public opinion was well informed and thoroughly incensed, Great Britain was expressly pledged by the Cyprus Convention to protect Armenia; but the "cause of humanity" and the "mission of civilization" were powerless either for interference or for effective protest.

Sida 200

Argumentationen gick mycket ut på att dessa människor var lägre och behövde utbildas och fostras för att kunna skapa en bättre civilisation, återigen så känns det igen. Idag har man skippat retoriken att rakt ut säga att folken är lägre men på sätt och vis blir det så indirekt genom att man vill påtvinga dem varesig de vill eller inte ”det bättre demokratiska systemet”.

Hobson lyfter vidare fram hur prästerskapet har använts för att ta över Kina. I landet hade katolska präster börjat missionera för att frälsa befolkningen, men eftersom det kristna tankesättet var främmande för kineser valde vissa att försöka slänga ut prästerna med våld. Imperialisterna använde detta som förevändning för att gå in med militären och kuva befolkningen. Sedan byggdes det upp handelsstationer, på så vis öppnades nya handelsrutter för att utöka det brittiska inflytandet i regionen.

Vi ser judiska rabbiner använda sig av samma metoder genom historien och det som skedde på Island är speciellt tydligt, där den judiska rabbinens värderingar skulle övertrumfa den isländska befolkningen annars kommer imperialisterna i USA och slår på den lilla nationen. Ett annat tankesätt som var populärt vid den här tiden var att rasen eller folket ständigt behövde utmana sig genom konflikt, annars skulle den degenereras och andra folk skulle slutligen erövra det degenererade folket.

Thus met, the biological argument is sometimes turned on to another track. "If these nations," it is argued, "are no longer called upon to struggle for food, and check their growth of population while they increase their control over their material supplies, they will become effete for purposes of physical struggle; giving way to an easy and luxurious life, they will be attacked by lower races multiplying freely and maintaining their military vigour, and will succumb in the conflict." This is the danger indicated by Mr. C.H. Pearson in his interesting book National Life and Character.

Sida 182

Därför behövdes krigen, Hobson som är pacifist håller såklart inte med om detta och menar att man istället bör tävla genom företagsamhet, industriell tillverkning, handel eller andra snarliknande sätt. Hobson fick rätt att det kommersiella blev det som nationer mest tävlade i, men det blev under tvång av möjligt atombombskrig. Men jag hävdar att han har fel när det kommer till konflikter och är inte det som sker i Europa idag ett utmärkt exempel på att C.H. Pearsons teori har validitet?

Men som samhället ser ut idag hade nog inte retat Hobson, då han önskade att alla folk skulle komma ihop och samarbeta istället för att kriga. Men vad hjälper Hobsons omöjliga drömmar oss, nu när vi blir allt färre i vårt land? Som jag ser det har imperialismen bara bytt skepnad. Istället för att använda sig av militären för att erövra nationer, så använder man idag manipulerade finanspekulationer, påtvingade handelsgränser och slaveriarbete för storföretagen. Militären finns fortfarande där, men man använder den när det övriga inte fungerar och då alltid under demokratins och de mänskliga rättigheternas saliga täckmantel.